Gula och vita lastbilar ovanifrån Foto: Mostphotos

Sverige intar en ledande position när det gäller transportforskning och innovation, inte minst tack vare fordonsindustrins satsningar på ny energi- och fordonsteknik. Digitaliseringen möjliggör samtidigt marknadsdriven integration av försörjnings- och distributionskedjor, men dess bidrag till transporteffektivitet i ett samhällsperspektiv är en obesvarad fråga.

Trafikanalys har under 2021 genomfört fördjupade studier av prioriteringar av forskning och innovation (FoI) inom godstransporter. Syftet var att belysa bidraget från FoI till det övergripande målet i den nationella godstransport­strategin – att skapa förutsättningar för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter.

FoI inom transporter är en prioriterad fråga i både offentlig sektor och näringsliv. Sveriges andel av EU:s riktade statliga FoU-medel på transportområdet var 6,8 procent år 2020. Det kan jämföras med Sveriges andel av EU:s BNP, 3,5 procent. Sverige ligger vidare i framkant i EU-finansierad FoI inom transporter, där närmare 14 procent av bidragen till Sverige går till godstransporter, att jämföras med 8 procent för EU i genomsnitt.

Chalmers är Sveriges största bidragsmottagare av transportinriktade FoI-satsningar. En stark klusterbildning finns i Göteborg. Lindholmen Science Park intar en särställning som plattform för privat-offentlig samverkan. Sverige utmärker sig genom en relativt stark FoI-profil inom fordonsteknik, energiteknik och infrastruktur. Profilen är svagare inom styr- och ledningssystem och smarta tjänster för transporter.

Sveriges FoI-profil är i linje med regeringens omställningsstrategi för transportsystemet med fokus på (1) ett transport­effektivt samhälle, (2) energieffektiva transportmedel och (3) förnybara drivmedel. Prioriteringarna ligger på de två sistnämnda. Det märks på flera områden, till exempel i investeringar i startups, där resurser främst går till ny energi- och fordonsteknik, i mindre grad till digitala transportmarknader. 

I intervjuer med transportinriktade startups och större transportköpare i Sverige framkommer att storskaliga förändringar av transportsystemet, såsom klimatomställningen, främst handlar om alternativa drivmedel och ny fordonsteknik. Näringslivets digitalisering och systemutveckling av logistik och transporter är primärt en fråga om affärs- och produktutveckling.

I FoI-satsningar inom logistik och transporter talas det alltmer om att utveckla nya affärsmodeller som kan motivera till transportsamordning och därigenom effektivitet. Det talas mindre om offentliga styrmodeller, regelutveckling och kravställning på transporteffektivitet. Även om gynnsamt i ett näringsperspektiv bäddar det för fragmenterade och ofullständiga kunskaps- och besluts­underlag om transportsystemet.

En del av problemet är dagens begränsade nationella uppföljning av FoI-insatser på transportområdet. Det saknas standardiserade uppgifter om mål, metoder och resultat, inklusive FoI-insatsernas utvecklings­faser och mognadsnivåer. Sådana underlag behövs för bred erfarenhets- och kunskaps­återföring och långsiktig transportpolitisk måluppföljning, såsom TRIMIS, EU-kommissionens system för uppföljning av transportforskning och innovation.

Här kan du ta del av huvudrapporten - Forskning och innovation inom godstransporter

Underlagsrapporter

I huvudrapporten sammanfattas två intervjuundersökningar som redovisas mer utförligt i två delrapporter, dels Trafikanalys intervjuer med företrädare för så kallade ”innovationsföretag” på godstransportområdet, dels intervjuer med transportköpare som IVL genomförde på uppdrag av Trafikanalys.

Här kan du ta del av Trafikanalys promemoria om innovationsföretag.

Här kan du ta del av underlagsrapporten om transportköpare från IVL. 

Tidigare studier på området

Innovation, utbildning och forskning på godstransportområdet

Artikel om projektet

Guldregn över svensk transport-tech