Effektiva och hållbara godstransporter – indikatorer för benchmarking av nationella godstransportstrategin

""


För delutvärderingen av den nationella godstransportstrategin gör Trafikanalys en lägesbild av utvecklingen baserad på indikatorer kopplade till strategin, dess mål och insatsområden. I den här underlagspromemorian beskrivs utvecklingen av effektiva, konkurrenskraftiga, kapacitets­starka och fossilfria godstransporter med hjälp av statistik, främst aggregerat på nationell nivå.

Regeringen presenterade i juni 2018 en nationell godstransportstrategi – Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter. Trafikanalys har regeringens uppdrag att årligen följa upp strategins genomförande under perioden 2018–2022, samt att redovisa en delutvärdering år 2020 och en slututvärdering år 2022.

Denna PM är ett underlag till delutvärderingen.

De områden som tydligast uppvisar utveckling i strategins riktning berör områdena fossilfria respektive kapacitetsstarka godstransporter. Vi ser minskade utsläpp från inrikes transporter, inte minst från tunga lastbilstransporter, samt en ökad andel förnybar energi och användning av biodrivmedel. Andelen fordon anpassade för fossilfria transporter ökar, om ännu på låga nivåer. Däremot ökar utsläppen för utrikestransporter, särskilt sjöfart.

Även om vi ser minskande utsläpp av växthusgaser från lastbilar och allt fler fossiloberoende lastbilar, är det svårt att generellt bedöma utvecklingen på godstransportområdet. Som regel särredovisas inte godstransporter i beräkningar av utsläpp och förnybar energi. Uppföljningen av miljömålen och de transportpolitiska målen visar att utsläppen från transportsektorn i sin helhet inte minskar tillräckligt snabbt.

Godstransportkapaciteten förstärks både genom arbete för längre och tyngre tåg och genom förstärkta bärighetsklasser (BK 4) på vägarna. Infrastrukturen för fossilfria bränslen och el till transportsektorn är också under utbyggnad. Arbetet pågår med att möjliggöra längre tåg och fler spårkilometer med högre bärighet. Vidare bedöms administrationen kopplad till stora tåg ha minskat. Vi ser inte heller någon kapacitetsbrist i flyget.

Överlag utvecklas våra indikatorer för kapacitetsstarka godstransporter i linje med strategin, men vi noterar också avvikelser. Kapacitetsutnyttjandet i järnvägsnätet är fortsatt högt. Timmarna med totalstopp för lastbilstrafiken ökar. När det gäller infrastrukturen för sjöfarten behövs bättre kunskapsunderlag.

På området effektivare transporter syns inte samma positiva utveckling. Våra indikatorer på ett transporteffektivt samhälle ligger oförändrade. Det senaste decenniets energi­effektivisering för tunga lastbilar, godståg och flyg tycks ha avstannat mellan 2018 och 2019. De senaste åren visar inte heller på någon generell utveckling mot större och tyngre transporter.

Vi kan inte urskilja någon överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart om vi utgår från trafikslagsfördelningen av transportarbetet. Räknat på inrikes lastvikt anas en svagt ökad andel godsvikt på järnväg och till sjöss 2018–2019, samt en viss minskning av långväga lastbils­transporter. I denna beräkning ingår dock inte godstransporter med utländska lastbilar, vilka har ökat i andel över tid.

Hela promemorian hittar du här


Uppdrag att utvärdera strategi för godstransporter


Regeringen har gett Trafikanalys i uppdrag att löpande följa upp och utvärdera arbetet med att genomföra den nationella...