Hoppa över navigering och gå direkt till innehåll Nyheter Kontakta oss

Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafiken

Resenärer stiger ombord på pendeltåg

Trafikanalys har haft i uppdrag av regeringen att kartlägga hinder för tillgänglighet och användbarhet inom kollektivtrafiksystemet för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget slutredovisades 29 mars 2019. I slutrapporten diskuteras myndigheternas insatser och funktionshinderrörelsens perspektiv, samt undersökningar, forskning och statistik.

I november 2017 fattade riksdagen beslut om ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken och en ny inriktning för dess genomförande [1]. Målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Som en konsekvens av detta gav regeringen Trafikanalys i uppdrag att kartlägga funktionshinder i kollektivtrafiken [2].

Här kan du ladda ner slutrapporten. Den finns också tillgänglig nedan.

I slutrapporten konstaterar Trafikanalys att det saknas en helhetssyn på funktionsnedsättningar, hinder och resandet i kollektivtrafiken. Enskilda fysiska eller tekniska åtgärder överskuggar behovet av samordning och kvalitet avseende service och information, till exempel behovet av aktuell, korrekt och anpassad information om trafikmiljöernas tillgänglighet innan, under och efter en resa.

Inom ramen för uppdraget genomförde Trafikanalys en befolkningsenkät om funktionsnedsättningar och hinder i kollektivtrafik. Den visade att en av tre svenskar har någon typ av funktionsnedsättning som minskar möjligheten att åka kollektivt på egen hand. Den är klart fler än i tidigare undersökningar och beror på att Trafikanalys har ställt frågor som fångar in bredare grupper av funktionsnedsättningar: medicinska, fysiska, psykiska och kognitiva. Skattningen styrks genom analyser av tidigare undersökningsresultat.

Kollektivtrafiken rymmer både allmänna hinder för alla resenärer och särskilda hinder för personer med funktionsnedsättning. För de senare är dock alla slags hinder mer påfrestande och besvärligare än för befolkningen i övrigt. Alla slags hinder påverkar möjligheterna att resa kollektivt.

Uppdraget har genomförts i samverkan med myndigheter och andra organisationer, bland andra Myndigheten för Delaktighet, Trafikverket, Transportstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Kollektivtrafik, Transportföretagen och Konsumentverket.

Nedan kan du ladda ner alla underlag till slutredovisningen. En delrapport har publicerats tidigare om likheter och skillnader i resvanor mellan personer med och utan funktionsnedsättning. Här kan du ladda ner rapporten 2018:16 Resvanor och funktionsnedsättningar, den finns också tillgänglig nedan.

En lägesrapport av regeringsuppdraget har presenterats under konferensen Persontrafik 2018. Här kan du ladda ner den presentationen.

Regeringsuppdraget har också presenterats under mässan Leva&Fungera. Här kan du ladda ned den presentationen.

Länkar:

[1] Nytt mål och inriktning för funktionshinderpolitiken.

[2] Regleringsbrevet 2018 avseende Trafikanalys.

[3] WHO:s statistik om funktionsnedsättningar.

[4] Eurostats statistik om funktionsnedsättningar.

Slutrapport, delrapport och underlagsrapporter


Kartläggning av hinder i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning


Trafikanalys har haft i uppdrag av regeringen att kartlägga hinder för tillgänglighet och användbarhet inom kollektivtrafiksyst...

Resvanor och funktionsnedsättningar - statistik ur resvaneundersökningen


Trafikanalys har regeringens uppdrag att kartlägga hinder i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning.

Om mått för kollektivtrafik i den transportpolitiska uppföljningen


Trafikanalys har tagit emot en skrivelse från kollektivtrafik­branschen som riktar kritik mot mått och indikatorer i Trafikanal...