Yttrande över Transportstyrelsens framställan om ändring i förordningarna om uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet om vägtrafikregister och arbetstid vid visst vägtransportarbete

Fler brott och överträdelser som kan ha påverkan på trafikansvarigas, tillståndshavares och andra relevanta personers goda anseende ska enligt förslaget omfattas av den redan idag reglerade underrättelseskyldigheten som Polismyndigheten har enligt 5 kap. 2 § förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. 

Syftet med de föreslagna ändringarna i ovan nämnda förordningar är att Transportstyrelsen får utökad tillgång till information som kan ligga till grund för myndighetens tillsyn och tillståndsprövning på yrkestrafikområdet och därigenom förbättra regelefterlevnaden, öka trafiksäkerheten, skydda passagerare och främja en sund konkurrens inom vägtransportmarknaden.

Trafikanalys menar att tankarna bakom den rätt så omfattande utökningen av brott och överträdelser som ska ingå i underrättelseskyldigheten inte känns helt klara. Ändringsförslagen innehåller både brott som kan ha en tydlig koppling till yrkesutövningen och yrkesansvaret (exempelvis tilläggen enligt 6 kap. brottsbalken om sexualbrott) men också brott och överträdelser där denna koppling inte är tydlig (exempelvis tillägget enligt i 11 kap. 1 § alkohollagen (2010:1622) om att tillverka sprit eller spritdrycker). Transportstyrelsen kommer att behöva hantera denna breda skala av brott och överträdelser och kommer enligt vår mening att behöva ta många fler variabler i beaktande i sitt tillsyns- och tillståndsprövningsarbete. Trafikanalys får intrycket av att bedömningsarbetet kommer att bli mer komplext. Vilka brott ska anses påverka anseendet i sådan omfattning att det bör påverka tillståndsinnehav? Hur grova ska förseelser av dessa slag vara för att det ska påverka? Vi saknar en mer detaljerad beskrivning av konsekvenserna för Transportstyrelsens eget arbete.

Transportstyrelsen anger i sin konsekvensbedömning att myndigheten kommer att "få ytterligare överträdelser att beakta och att ny praxis kommer att behöver skapas i de fall då något av brotten inte tidigare har varit föremål för Transportstyrelsens bedömningar".

För det första bedömer Trafikanalys att ändringarna kan komma att innebära mer av samma arbete, det vill säga en kvantitativ förändring i Transportstyrelsens arbete. 5 kap. 2§ i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister, som anger fallen då Polismyndigheten har en underrättelseskyldighet gentemot Transportstyrelsen, utökas från 41 punkter till 53 punkter. Utöver nya fall föreslås också kompletteringar i befintliga fall då Polismyndigheten redan idag har en underrättelseskyldighet.

För det andra kan de föreslagna ändringarna också innebära en kvalitativ förändring. Nya brottskategorier tillkommer och befintliga kategorier utökas, vilket kan kräva anpassade arbetssätt och anpassad kompetens. Enligt vår uppfattning kan det komma att innebära både ekonomiska och administrativa konsekvenser men också konsekvenser beträffande organiseringen av bedömningsarbetet för att säkerställa likformigheten i rättstillämpningen (likabehandling) och för att hantera den breda skalan av brott och överträdelser som i olika grad och kombinationer kan variera i sin påverkan på det goda anseendet. Om handläggningen blir mer komplicerad och kostnadskrävande bör det också påverka de avgifter som berörda företag betalar. Om så sker uppstår en kostnad för företagen som exempelvis inte beskrivs i promemorians samhällsekonomiska analys. 

Läs hela remissyttrandet nedan.