""

Veckans intervju

Trafikanalys har ställt tre frågor till Emil Frodlund, talesperson för Resenärsforum, som är en konsumentorganisation för kollektivtrafikresenärer i Sverige.

Vad arbetar Resenärsforum med just nu?

Resenärsforum är Sveriges representant i European Passengers’ Federation (EPF), en paraplyorganisation för europeiska resenärsorganisationer, som arbetar för att förbättra villkoren för europeiska resenärer bl.a. vid revideringar av EU:s passagerarförordningar. Just nu pågår slutförhandlingar av EU:s tågpassagerarförordning som kommer att påverka villkoren för miljontals europeiska tågresenärer. Ett kompromissförslag ligger just nu på EU-parlamentets bord som ska rösta om den slutgiltiga förordningstexten vid årsskiftet. Flera av tidigare förslag till skrivningar som skulle ha förbättrat villkoren för tågresenärerna har inte kommit i slutförslaget, vilket enligt EPF i princip kommer att leda till försämrade villkor för resenärerna jämfört med idag. Bland annat så föreslås att en force majeureklausul ska införas så att tågresenärer inte ska få rätt till ersättning vid förseningar eller inställda resor som exempelvis orsakats av en pandemi.

Nästa år är det europeiska järnvägsåret. För att det ska bli mer attraktivt att resa med tåg, finns det en hel del att förbättra. Idag är det bland annat svårt att jämföra och köpa biljetter för olika tågresor, inte minst för internationella resor, och om man behöver byta tåg och tågoperatör, och ett tåg har blivit försenat, har man i dagsläget inget konsumentskydd, och det är risk för att man tvingas köpa nya biljetter på egen bekostnad, i motsats till flygresenärer som har betydligt bättre rättigheter. Om man istället skulle stärkta rättigheterna för tågresenärer, skulle tågresande kunna bli betydligt mer attraktivt och på så sätt bidra till att uppnå EU:s klimatmål.

Om vi ser till corona så har flygbolagen inte skött sig när det gäller återbetalningar till resenärerna. EU-kommissionen har varit tydlig med att resenärerna ska kunna bli ersatta med pengar och inte bara med vouchers, trots det väntar många flygresenärer på återbetalning för inställda flyg. När det gäller situationen för kollektivtrafikresenärer i Sverige så har regionerna gjort lite olika. Några regioner har ersatt äldre som hade köpt säsongskort eller årskort före pandemins utbrott men som på grund av Folkhälsomyndighetens rekommendationer inte har kunnat nyttja sitt kort. Andra regioner har tillåtit att man har kunnat pausat sitt periodkort men så finns det regioner som inte har kompenserat resenärerna alls, såsom i Stockholm.  Det finns dessvärre inget lagstöd för att resenärer skulle har rätt att kunna kräva tillbaka sina pengar i sådana här sammanhang. Resenärsforum menar däremot att enskilda resenärer, i detta fall oftast pensionärer, inte ska behöva stå för kostnaden, även om branschen har det tufft i dessa tider. Staten skulle behöva ta ett större ansvar och skjuta till mer pengar till regionerna, men branschen behöver också bli mer progressiv. Till exempelvis borde man installera biljettläsare vid varje dörr, dels för att skapa bättre intäktssäkring och samtidigt skydda sin personal och dels få ett effektivare system som minskar tiden vid hållplatsuppehåll.

När det gäller smittspridningen i det kollektiva resandet så är det svårt att härleda smittspridning till just kollektivtrafikresor. Enligt en forskningsrapport har tågvärdar i Tyskland inte blivit mer smittade än andra grupper.

Sedan har Resenärsforum lämnat ett remissvar på utredningen om ett nationellt biljettsystem. Såväl Resenärsforum, Advokatsamfundet och Sveriges konsumenter har riktat hård kritik mot att utredningen föreslår att användare av kollektivtrafiken måste registrera personuppgifter och vara kreditvärdig för att kunna använda systemet.

Vilka frågor är viktiga att ta i tu med härnäst för kollektivtrafikresenärerna?

Resenärsforum skulle vilja genomföra professionella undersökningar om resenärernas behov, men som det ser ut nu finns det inga resurser till det. I Danmark är motsvarigheten till Resenärsforum, Passagerarpulsen, finansierad av staten och gör en mängd olika undersökningar varje år, bland annat har man ansvarat för motsvarigheten till den svenska Kollektivtrafikbarometern. I Sverige är det branschen som sköter kundnöjdhetsundersökningar vilket är en brist ur ett konsumentperspektiv.

Vi skulle önska att vi hade mer resurser, eftersom arbetet idag i stor utsträckning måste utföras ideellt. Trots det bevakar vi resenärernas rättigheter på EU-nivå och för en aktiv dialog med nationella och regionala myndigheter. EU-nivån är extra intressant inom kollektivtrafikområdet, i och med att det är sådana regionala skillnader. Då kan gemensamma EU-lagstiftningar underlätta för att harmonisera kollektivtrafiksystemet.

Hur ser du, som representant för kollektivtrafikresenärerna, på det framtida resandet och kollektivtrafikens roll i det?

Det finns fortfarande behov av att resa, men pandemin kanske kommer att innebära hur resandet ser ut. Resmönstren kan komma att förändras, till exempel så kanske inte belastningen kommer att bli på samma tider som tidigare. Topparna i kollektivtrafiken kanske minskar, men det kan uppstå andra resebehov som t.ex. en större andel fritidsresor, så det är svårt att säga om kollektivtrafikandelen kommer att minska på sikt Det är viktigt att vara flexibel och öppen för förändringar eftersom kollektivtrafiken ofta regleras i långsiktiga avtal.

I våras publicerade Trafikanalys en analys av passagerarnas rättigheter. Den återfinns i rapport 2020:7 Internationella tågbiljetter – en framväxande marknad

Politik och åtgärder

Regeringen har kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om att förlänga korttidspermittering till sista juni nästa år. Omställningsstödet och möjligheten att skjuta upp skatt för företag förlängs också.

SAS säljer tomma säten som coronaskydd. En tom stol bredvid det egna sätet är nu möjligt att köpa hos SAS för dem som vill ha ett utökat coronaskydd ombord. I första hand är det på kort- och medeldistans som systemet införs. Den som vill vara säker på att inte ha någon vid sidan av sig i sätesraden får betala cirka 200 kronor för det extra skyddet. På de långa linjerna blir summan cirka 800 kronor.

Transporter och resande

Planera för pandemi-säkra samhällen och bostadsområden

En rapport från Victoria Transport Policy Institute i Kanada från oktober 2020 ger en bred översikt över viktiga faktorer för att skapa resiliens (motståndskraft) mot smittsamma sjukdomar som covid-19 i samhällen och bostadsområden. Med resiliens avses ett systems motståndskraft och förmåga att effektivt absorbera störningar. Rapporten undersöker sätt på vilka samhällen kan öka sin resiliens mot pandemier och andra oväntade ekonomiska, sociala eller miljömässiga förändringar. Den jämför covid-19 med andra hälsorisker, undersöker olika problem orsakade av pandemikontrollåtgärder, och rekommenderar specifika sätt som samhällen kan bättre förbereda sig för, svara på och återhämta sig från pandemier och andra chocker. Covid-19-pandemin har krävt isolering och restriktion. Isoleringskrav och jobbförluster orsakar olika inhemska, sociala och ekonomiska problem, inklusive fysiska och känslomässiga påfrestningar, och ekonomiska förluster. Rapporten tar upp skillnaden mellan stad och landsbygd och pekar på att det inte är befolkningstätheten i ett område som är farlig, det är trängseln. Trängsel kan uppstå såväl på landet som i staden, men riskerna varierar beroende på plats: stadsbor har större exponering för infektionssjukdomar medan landsbygdens invånare är mer benägna att avlida, bland annat på grund av demografiska faktorer. Alla delade bilresor, inklusive privata bilar som transporterar passagerare, kan sprida sjukdomar. För de flesta hushåll är det säkraste stället att bo under en pandemi ett hem med utgång på bottenvåningen i ett gångvänligt område där invånarna kan minimera slutna fordonsresor och där det finns prisvärda mobilitetsalternativ.

Utvärdering av smittorisk vid olika metoder för ombordstigning

I en forskningsartikel undersöker man hur olika ombordstigningsmetoder påverkar smittorisken för passagerarna. Artikeln handlar om ombordstigning på flygplan i samband med att flygplatsbussar (apron buses) används. Resultaten borde kunna ge viss vägledning även för hur ombordstigning på andra fordon, som t.ex. bussar, skulle kunna gå till för att minimera smittorisken och möjligheter som följer med bokade platser:

När passagerare transporteras från en flygplatsterminal till ett flygplan med hjälp av bussar, minskar kraven på social distansering kapaciteten hos bussarna. Denna artikel studerar hur olika ombordstigningsmetoder kan användas med social distansering. Vi genomför simuleringsexperiment för att bedöma nio anpassningar av ombordstigningsmetoder enligt fyra prestandamått. Tre av mätvärdena är relaterade till risken för att viruset sprider sig till passagerare under ombordstigning. Det fjärde måttet är tiden för att gå ombord på flygplanet när passagerare blir transporterade med buss till flygplanet. Flygbolagen håller också flygplanens mittplatser obesatta på grund av smittrisken, och våra experiment förutsätter att passagerare som går fram till sina flygplatssäten håller ett avstånd på 1 till 2 m. Numeriska resultat indikerar att de tre variationerna (anpassningarna) av den så kallade reverse pyramid-metoden är de bästa kandidaterna för flygbolagen att överväga i detta socialt distanserade sammanhang. Vilken metod som är bäst att använda för ett specifikt flygplan beror på flygbolagets relativa preferens att ha korta ombordstigningstider kontra en minskad risk för att ombordstigande passagerare passerar (och därmed eventuellt infekterar) redan sittande passagerare. Om ett flygbolag anser att den senare risken är obetydlig skulle reverse pyramid-spread-metoden vara det bästa valet eftersom den ger den snabbaste tiden att gå ombord på flygplanet och är kan bindas till de bästa värdena för de andra två smittriskåtgärderna.

Den norska bussbranschens organisation, NHO Transport, har tagit fram en vägledning för smittskydd för turistresor och beställningstrafik med buss. Vägledningen har utvecklats i samarbete med turistbussbranschen i Norge och den norska folkhälsomyndigheten, FHI (Folkehelseinstituttet). I vägledningen slås det fast att beställare och bussföretag bör avtala hur smittskyddet ska hanteras. Där skissas också på förslag till riktlinjer och åtgärder för smittskydd. Vägledningen framhåller också att parterna bör klargöra ansvars- och uppgiftsfördelningen. Källa: Bussmagasinet

Vad säger forskningen om munskydd?

Artikeln Munskydd eller inte? – det är frågan.. på forskning.se tar upp vad forskningen säger om munskydd och dess förmåga att förhindra sprittspridning. I en genomgång i forskningstidskriften Nature i oktober 2020, konstateras att det är självklart att munskydden behövs inom sjukvården för att hindra smittspridningen, men när det gäller skydd som används av allmänheten är data ”röriga, olikartade och ofta snabbt hopkomna”. Det visar sig också att samma forskningsresultat kan leda till helt olika slutsatser beroende på vem man frågar. Juan Jesus Carrero, professor i epidemiologi vid Karolinska Institutet som undersökt effektiviteten hos munskydd av tyg, menar att det är fel att säga att de inte gör nytta, men att det är en komplicerad sak att införa munskydd som en del av en allmän rekommendation eftersom man kan använda de på fel sätt. Människor behöver känna till hur de ska användas och det behöver finnas miljontals munskydd tillgängliga, vilket är kostsamt.