Europaparlamentet

Kommissionens förslag om att fasa ut konventionella, så kallade första generationens biodrivmedel inom transportområdet väcker starka reaktioner. Europeiska bönder och biodrivmedelsindustrin befarar å ena sidan negativa ekonomiska konsekvenser på grund av bl.a. den starka sammanflätningen med den globala foder- och livsmedelsmarknaden och redan gjorda investeringar. 

Å andra sidan vill miljöorganisationer helst begränsa användning till mer hållbara biodrivmedel som är framställda av restprodukter och avfall och som inte konkurrerar med livsmedelsproduktionen.

Förslaget är en del i unionens andra förnybartdirektiv (RED II) för perioden 2021–2030. RED II innebär dels att andelen konventionella biodrivmedel inom transportområdet ska begränsas till 3,8 procent till 2030 (tidigare 7 procent till 2021 i RED I) och dels att användningen av avancerade biodrivmedel baserade på avfall eller skoglig råvara ska höjas till 6,8 procent.

Användningen av konventionella biodrivmedel är omdiskuterad och förknippad med frågor kring gömda utsläpp av växthusgaser till följd av indirekt markanvändning (ILUC), avskogning, biologisk mångfald och höjda livsmedelspriser. Det nya EU-förslaget kan ses som ett försöka att svara på den tidigare kritiken genom att övergå från kvantitet till mer kvalitet.

Andra aktörer ställer sig frågande till hela biodrivmedelsdebatten. Utvecklingen inom transportsektorn tyder på att elektrifiering fortskrider i all snabbare takt och att biodrivmedel inte kommer att spela någon större roll i framtiden, det menar t.ex. Bas Eickhout, grön ledamot i Europaparlamentet i en intervju med nyhetssajten Euractiv.

Förslaget är skickat till EU-parlamentet och omröstningen är planerad i januari 2018.

Läs mer om förslaget här. 

Mer detaljerad rapportering från Euractiv.

Intervju med "grön" ledamot i Europaparlamentet.