Skattelättnad för arbetsresor – analys av vissa konsekvenser

""

Trafikanalys har haft i uppdrag att göra en fördjupad analys av vissa av konsekvenserna av förslagen i betänkandet Skattelättnad för arbetsresor. Uppdraget innebär inte en ny, samlad konsekvensanalys.

I juni 2019 lämnade reseavdragskommittén sitt betänkande Skattelättnad för arbetsresor (SOU 2019:36) till regeringen. Reseavdraget föreslås där avskaffas i sin nuvarande form och ersättas med en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för arbetsresor. Kommitténs förslag innebär att förvärvsarbetande som reser till arbetet med kollektivtrafik får en större skattelättnad än idag, om avståndet mellan bostad och arbetsplats är längre än 30 kilometer. På reseavstånd under 30 kilometer kan ingen längre få skattelättnad, med undantag av personer med sjukdom eller funktionsnedsättning för vilka den nedre gränsen satts vid 10 kilometer. I syfte att kompensera boende i glesbygd för bristfälligt kollektivtrafikutbud föreslås ett tillägg baserat på ett kriterium för restidsvinst vid bilresa.

Trafik­analys uppdrag har inneburit att fördjupa betänkandets analyser av konsekvenserna, särskilt för personer som bor eller arbetar i glesbygd, för personer som har begränsad tillgång till eller saknar kollektivtrafik samt för personer med sjukdom eller funktionsnedsättning.

Analysen bygger till stor del på egna beräkningar genomförda med uppgifter från register om förvärvsarbetande, kollektivtrafikutbud och hushållens fordonsinnehav, undersökningar om svenskarnas resvanor samt egen insamling av priser i kollektivtrafiken.

Vår analys visar bland annat att en stor andel av arbetsresorna för vilka det görs bilavdrag idag har ett reseavstånd mellan 15 och 30 km enkel väg, och kommer därför inte längre att berättiga till skattelättnad. Andelen som förlorar denna möjlighet är omkring hälften av arbetsresorna i glesbygdskommuner och 40 procent av arbetsresorna i landsbygdskommuner. Det föreslagna tillägget för bristfällig kollektivtrafik kompenserar inte för detta eftersom tillägget börjar gälla först vid avstånd längre än 30 km.

I betänkandet uppskattas att cirka 8 000 skattskyl­diga hänvisar till sin funktionsnedsättning för bilavdrag. Enligt vår analys är det en betydande underskattning av det faktiska antalet skattskyldiga med funktionsnedsättning som kan komma att göra skattereduktion i det nu föreslagna systemet. Vi bedömer också att fler kan komma att söka färdtjänst för sina arbetsresor, vilket får konsekvenser för kommunerna.

Reseavdragskommittén föreslår att kollektivtrafiken ska anses vara bristfällig om tidsvinsten med att åka bil istället för att resa med kollektivtrafik uppgår till mer än 2 timmar och 30 minuter per dag. Enligt vår analys är inte tidsvinstkriteriet särskilt träffsäkert för att identifiera förvärvsarbetande med bristfällig tillgång till kollektivtrafik. Om det redan finns ett rimligt kollektivtrafikutbud spelar det mycket liten roll om tidsvinstkriteriet är uppfyllt eller inte. 

Underlagsmaterialet till rapporten är omfattande och vi har därför valt att redovisa detta i separata underlagsrapporter/PM som finns tillgängliga nedan. Notera att beräkningar och sifferunderlag i underlagsrapporterna är uppdaterade sedan huvudrapporten publicerades. Det gäller särskilt för PM 2020:6. 

Hela redovisningen och underlagspromemorior hittar du här


Konsekvenser av reseavdraget ska utredas


Trafikanalys har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av vissa frågor i reseavdragskommitténs förslag i betänkandet...