Foto: Mostphotos

För drygt tio år sedan publicerade Trafikanalys en promemoria om struktur och styrning av transportmyndigheter i Norden. Vad har hänt sedan dess? Vilka lärdomar kan dras för att möta framtiden? I en ny kartläggning ser vi att Sverige och Finland följer ett mönster, medan Norge och Danmark följer ett annat.

Av kartläggningen framgår att både Danmark och Finland använder sig av en modell där ministerierna tecknar resultatavtal med myndigheterna. Vi gav Sweco ett tilläggsuppdrag där de skulle fördjupa redovisningen av resultatavtalen. Denna fördjupning med tillhörande bilagor är nu färdig och publiceras i anslutning till huvudrapporten.

Omvärldsförändringar har föranlett ny kartläggning

Sedan Trafikanalys publicerade promemorian Struktur och styrning av de statliga transportmyndigheterna i de nordiska länderna (Trafikanalys PM 2011:1) har styrningen av transportpolitiken förändrats och även förändringar i omvärlden har skett.

Som exempel på förändringar av styrningen kan nämnas nya preciserade etappmål i Sverige, förändrad departementsstruktur och en utvecklad styrning från EU bland annat till följd av Fit for 55. Som exempel på omvärldsförändringar kan digitalisering, urbanisering och den pågående elektrifieringen av transportsektorn nämnas. Samtidigt har också klimatfrågans betydelse ökat.

Sweco har genomfört en dokument- och intervjustudie på Trafikanalys uppdrag. Syftet med undersökningen har varit att beskriva hur struktur och styrning av transportmyndigheterna i de nordiska länderna (exklusive Island) ser ut samt om det har det skett några, och i så fall vilka, förändringar i strukturen och styrningen av de nordiska transportmyndigheterna sedan 2011. Sweco redovisade uppdraget på ett seminarium 14 november.

Studien genomfördes utifrån sex teman:

  1. Planering, förvaltning och utveckling av statlig infrastruktur
  2. Myndighetsutövning i form av reglering och tillsyn
  3. Interregional tillgänglighet
  4. Forskningsfinansiering
  5. Granskning, uppföljning och utvärdering, analys
  6. Officiell statistik

Avgränsningen av områden gjordes i huvudsak utifrån den tidigare kartläggningen. Även andra områden kan vara intressanta i sammanhanget, till exempel styrning av myndigheternas internationella arbete, men detta prioriterades bort. I uppdraget ingick inte heller att titta på kostnadskontroll eftersom det sker inom ramen för ett annat projekt hos Trafikanalys.

Stora förändringar i Norden men inte i Sverige

Myndighetsstrukturen är i princip helt oförändrad i Sverige sedan 2011, men viss förändring av styrningen har skett inom exempelvis klimatanpassning och med nya uppdrag till exempel inom området digitalisering. Finland har fortsatt att utveckla en modell lik den svenska med trafikslagsövergripande styrning medan Norge och Danmark har ett trafikslagsuppdelat ansvar för planering, förvaltning och utveckling. Sedan Danmark införde ett system med en långsiktig planering återfinns denna modell nu i samtliga nordiska länder. Omvärldsfaktorer har i viss mån påverkat innehåll i mål och plandokument.

Även när det gäller myndighetsutövning i form av reglering och tillsyn så har Sverige och Finland en trafikslagsövergripande struktur medan Norge och Danmark har uppdelat ansvar på flera olika myndigheter.

Statliga myndigheter i Sverige och Finland medfinansierar trafikavtal där det inte finns marknadsunderlag för kommersiell interregional trafik. Staten medfinansierar interregional trafik i Norge och i Danmark upphandlas trafikavtal av Transportministeriet.

Kunskapsuppbyggnad spretar och Sverige sticker ut

Varje nordiskt land har sin egen modell för forskningsfinansiering inom transportområdet. Bara Sverige har en utpekad myndighet med uppgift att bedriva transportrelaterad forskning (VTI). Det är också bara i Sverige som granskning, uppföljning och utvärdering/analys inom transportområdet finns samlat på en och samma myndighet - Trafikanalys. Sveriges modell rörande officiell statistik inom transportområdet skiljer sig också från övriga nordiska länder genom att detta ansvar inte ligger hos landets centrala statistikmyndighet.  

Vilken struktur och styrning är bäst anpassad för att möta framtiden?

Det finns alltså skillnader mellan hur de nordiska länderna har organiserat sina transportmyndigheter och hur styrning av dem ser ut. I Sverige finns diskussioner inom området, till exempel översyn av forskningsfinansieringen, små eller stora myndigheter och analysmyndigheters roll. Vi ser att den här rapporten kan vara ett underlag till denna diskussion. Det kan finnas lärdomar att hämta från jämförelserna med andra länder.  

Snabb teknisk utveckling och digitalisering har haft påverkan på hur styrning och struktur av transportmyndigheter har förändrats i flera nordiska länder. Utmaningen med ökat klimatavtryck har inneburit ett ökat hållbarhetsfokus i mål och planering inom transportområdet.  

Långsiktighet i planering är viktigt för ett komplext transportsystem, men kan behöva kompletteras med mekanismer för flexibilitet när det sker oväntade förändringar i omvärlden, till exempel samhällsutvecklingen i norra Sverige, klimathändelser eller beredskapsfrågor.