Uppföljning av de transportpolitiska målen 2023

Efter några år med stark påverkan på transportsystemet och våra resvanor från coronapandemin kulminerade smittspridningen i början av 2022, men kort därefter kunde restriktionerna hävas och resandet både inrikes och utrikes ökade på nytt. Efter Rysslands invasion av Ukraina uppstod i stället nya utmaningar kopplade till kraftigt stigande energi- och drivmedelspriser, hög inflation, komponentbrist till fordonsindustrin och stängda luftrum som påverkar flygtrafiken mellan Asien och Europa.

Jämfört med föregående år kvarstår Trafikanalys bedömningar för de flesta av de 15 indikatorer som uppföljningen baseras på. I tre fall har bedömningen förändrats. Det gäller Transportsystemets standard och tillförlitlighet som nu bedöms ha utvecklats negativt i förhållande till när målen antogs, en bedömning som bland annat baseras på den låga tillförlitligheten inom järnvägstrafiken. De andra två indikatorerna som bedöms annorlunda än föregående år är Användbarhet för alla i transportsystemet, och Tillgänglighet – övriga persontransporter som båda nu bedöms vara på likvärdig nivå som när målen antogs, vilket är en mer positiv bedömning än förra året.

Transportsystemets utveckling bidrar till Sveriges väg mot några av de globala hållbarhetsmålen som beskrivs i Agenda 2030. Till exempel har växthusgasutsläppen minskat, och antalet omkomna i trafikolyckor minskar över tid. Trafikanalys bedömer dock att minskningen av växthusgasutsläppen inte går snabbt nog för att det ska vara troligt att etappmålet till 2030 nås i tid.