Transportfattigdom och utsatta transportanvändare – tolkning och operationalisering av EU:s definitioner
I en ny promemoria utreder Trafikanalys begreppen ”transportfattigdom” och ”utsatta transportanvändare”, och lämnar förslag på hur dessa skulle kunna mätas i Sverige. Detta mot bakgrund av införandet av EU:s utvidgade utsläppshandel för transportsektorn från 2027 (ETS 2), EU:s inrättande av en social klimatfond och regeringens aviserade elbilspremie.
Läs/ladda ner publikationen
Transportfattigdom handlar inte bara om ekonomi
Transportfattigdom är i grunden låg tillgänglighet, men denna kan i sin tur bero på flera faktorer varav många är individuella eller till och med subjektiva. Transportfattigdom handlar inte bara om ekonomi, utan även om människors tillgång till och möjlighet att erbjuda väsentliga tjänster som arbete, utbildning, vård och social gemenskap. Genom att synliggöra risk för transportfattigdom ökar möjligheterna att utforma effektiva åtgärder.
Fyra mätbara dimensioner
Vi definierar i enlighet med litteraturen fyra relevanta, mätbara dimensioner av transportfattigdom: låg inkomst, otillräckligt kollektivtrafikutbud, tidspressad familjesituation (en kombination av stort ansvar och liten förmåga till anpassning) och funktionsnedsättning. Mer konkret tar måtten fasta på hushåll med varaktigt låg ekonomisk standard som saknar elbil, i kombination med till exempel geografisk isolering, ensamstående föräldraskap eller funktionsnedsättning.
Förberedelser för EU:s handelssystem
Promemorian kan ses mot bakgrund av Sveriges förberedelser inför att EU utvidgar handelssystemet för klimatutsläpp till bland annat vägtransporter (ETS 2), vilket väntas göra fossila bränslen dyrare under kommande år. För att skydda invånare med små medel att anpassa sina transporter har EU inrättat en social klimatfond, och regeringen har föreslagit en elbilspremie för att hjälpa utsatta transportanvändare att anpassa sig.
Syftet är att bidra till både rättvisa och acceptans för höjda bränslepriser genom att identifiera de hushåll som behöver stöd mest – både de redan sämst ställda, som i många fall saknar bil helt och hållet, och de som påverkas hårdast av prishöjningar i samband med att utsläppssystemet införs.
