Skepp och kranar i Göteborgs hamn Foto: Mostphotos

Sjötrafiken minskade tydligt under pandemiåren med vissa tecken på en påbörjad återhämtning under 2021. Antalet fartygsanlöp i svenska hamnar 2021 låg dock kvar på samma nivå som 2020 vilket var en betydligt lägre nivå än innan pandemin. Mycket av denna utveckling förklaras av passagerartrafiken som påverkades i större utsträckning än godstrafiken av pandemin. Det visar Trafikanalys summering av den svenska sjöfartens internationella konkurrens­situation.

Läs/ladda ned publikation

Rapport 2022:19
Publicerad:  22 december 2022

Antalet passagerare i svenska hamnar ökade dock 2021, om än inte till nivåerna innan pandemin. Till skillnad från passagerartrafiken uppvisade däremot godstrafiken små förändringar totalt sett både 2021 och under de båda pandemiåren sammantaget.

I en internationell jämförelse har det svenska fartygsregistret haft en sämre utveckling över den senaste tioårsperioden än de register i andra länder som den svenskkontrollerade flottan är registrerad i. På senare år har det svenska registrets nedgång dock avtagit och planat ut på ett sätt som är mer likt flera andra länders register, inklusive bland annat Norges och Finlands. Storleken på den svenskflaggade flottan, som bland annat har betydelse för den långsiktiga kompetensförsörjningen av marin kompetens ombord såväl som iland, var stabil mellan 2020 och 2021 på en nivå som bestått över flera års tid.

Pandemins påverkan på sjötrafiken, i synnerhet på passagerarsidan, avspeglas också i sysselsättningen med en tydlig minskning av antalet ombordanställda i den svenskregistrerade handelsflottan under pandemiåren. Det gäller särskilt inom yrkeskategorier som utgörs av en relativt sett hög andel kvinnor i en näring som är tydligt mansdominerad. Som följd av det har andelen kvinnor bland de ombordanställda varit påtagligt lägre under pandemiåren än tidigare under den senaste tioårsperioden.

Ur ett långsiktigt kompetensförsörjnings­perspektiv kan det samtidigt noteras att intresset för sjöfartsutbildningar på högskolenivå tycks vara avtagande. Antalet sökande till sjökaptensutbildningarna vid Chalmers och Linnéuniversitetet har minskat något de senaste två åren och sen mitten av 2010-talet har söktrycket till både sjökaptens- och sjöingenjörs-programmen vid dessa båda lärosäten halverats.

När det gäller registrering, kontroll och tillsyn behöver den förenklingsprocess som drivits av svenska myndigheter återstartas för att öka attraktiviteten hos det svenska sjöfartsregistret. Förhandsbesked om sjöfartsstöd och inflaggningsportal utgör två exempel på möjliga förenklingar. Vidare innebär den svenska stämpelskatten en betydande konkurrensnackdel för det svenska sjöfartsregistret. Branschen efterfrågar därför att stämpelskatten ska ersättas av en stämpelavgift som täcker de administrativa kostnaderna.

Positivt för sjöfarten är däremot besluten om breddad ekobonus och riskbaserad lotsplikt. Sjöfartsstödet är alltjämt betydelsefullt för rederiernas lönsamhet. I likhet med föregående år beviljades 33 rederier sjöfartsstöd på sammanlagt knappt 1,2 miljarder kronor.

Trafikverket och Energimyndigheten är fortsatt viktiga finansiärer av sjöfartsforskning med inriktning mot minskad miljö- och klimatpåverkan, digitalisering och en stärkt roll för sjöfarten i transportsystemet. Sjöfartsverket är aktiv part i flera FoI-program.

 


Förutsättningar och styrmedel för ökad elsjöfart

Det finns potential att öka elektrifieringen i svensk sjöfart. Inom ramen för ett regeringsuppdrag föreslår Trafikanalys nya...

Styrmedel för sjöfartens klimatomställning

Denna promemoria om styrmedel för sjöfarten är en del av Trafikanalys uppdrag att ta fram underlag om transportområdet till den...

Nya regler ska öka säkerheten för passagerarfärjor

Europeiska kommissionens har presenterat nya regler för att öka säkerheten på färjor. Förslaget syftar till att skydda...