Cyklister i kö vid trafikljus Foto Roland Magnusson,Mostphotos

Veckans intervju 

Trafikanalys har ställt tre frågor till Jenny Eriksson, utredare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), om pågående forskningsprojekt.  

Vilka forskningsprojekt arbetar du med just nu? 

En pilotstudie som handlar om att skatta cykeltrafikarbetet i kommunerna. Syftet med denna pilotstudie är att ta fram en accepterad, tillförlitlig, tillämpbar och enhetlig metod för att skatta cykeltrafikarbetet genom flödesmätningar i kommunen. I dagsläget finns inget bra sätt att uppskatta nivåer och förändring av cykelflöden på kommunal nivå. De resvaneundersökningar som många kommuner genomför är ofta begränsad i tid, tex. en månad, vilket gör det svårt att uppskatta cyklandet över hela året. Cyklandet varierar nämligen kraftigt över året. Utöver det har de ofta begränsningar i ålder (barn och unga ofta inte med) och olika resdefinitioner – dvs. svårt med jämförelse mellan kommuner/nationellt. Kommunerna utför flödesmätningar för cykel men där är ofta syftet hur det ser ut på just den/de platserna. Därför blir det svårt att utifrån dessa uppskatta det totala cyklandet då de dels inte är slumpmässigt valda, dels ofta på länkar som är högtrafikerade i och nära centrum.  

Kommuner som är med i denna pilotstudie är Östersund, Uppsala och Stockholm. Vi har definierat ett cykelbart vägnät och utifrån denna har vi slumpat ut länkar som vi sedan har mätt cykelflöden på i två av fem etapper, en etapp=en vecka och totalt mäter vi på 27 länkar per etapp och kommun. Flödesnivåerna ska sedan in i vår skattningsmodell och vi hoppas på ett bra resultat, dvs en skattning med liten osäkerhet. 

Projektet finansieras av SKR via SKR:s och Trafikverkets gemensamma forskningsfond.  

Vad kan du säga om cykling utifrån de mätningar ni hitintills har gjort? 

Eftersom det fortfarande kvarstår mätningar har jag bara tittat på de övergripande resultaten från de cirka 160 genomförda flödesmätningarna. Det har cyklats på alla mätplatser, vilket inte är självklart då vi i Östersund och Uppsala även mäter på landsbygden ganska långt från större tätorter. Stockholm är per definition en tätort, dvs. kommunen har ingen landsbygd.  

När kommer ni att publicera de första resultaten? 

December 2021 kommer en VTI rapport publiceras. Egentligen skulle projektet vara klart i år, men pga. coronapandemin fick vi flytta fram mätningarna som skulle gjorts under våren och sommaren. Vi visste inte vad vi skulle få för mätresultat när vi tog beslutet i mars (inga cyklister alls pga. total nedstängning av samhället).

I december 2020 publicerar Trafikanalys rapport 2020:13 Resmönster i samband med coronapandemin i vilken personresornas utveckling under pandemins första halvår följs upp. I rapporten analyseras hur mönstret med avseende på t.ex. resande, färdsätt, resekedjor, ändamål, åldersgrupper och geografiska områden förändrades.  

Politik och åtgärder 

Idag börjar de skärpta nationella föreskrifterna och allmänna råden om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 att gälla.  

Regeringen har remitterat en tillfällig pandemilag som föreslås träda i kraft den 15 mars 2021 och upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. Den tillfälliga lagen ska gälla utöver smittskyddslagen och ordningslagen. Syftet är att ge regeringen och andra myndigheter möjlighet att besluta om smittskyddsregler i fler verksamheter, som idag inte träffas av bindande regler.   

Verksamheter som ska omfattas av lagen är: 

  • allmänna sammankomster och offentliga tillställningar 
  • platser för fritids- eller kulturverksamhet 
  • handelsplatser 
  • kollektivtrafik 
  • användning eller upplåtelse av platser för privata sammankomster 

För mycket allvarliga lägen föreslås möjlighet att besluta om mer långtgående åtgärder för att förhindra trängsel. Det kan handla om nedstängning av till exempel butiker, kollektivtrafik eller shoppingcentrum. Beslut om nedstängning och begränsningar av tillträde till allmän plats ska prövas av riksdagen inom en månad. 

Vid ett informellt videomöte med EU:s transportministrar den 8 december tog infrastrukturminister Tomas Eneroth upp behovet av att EU-kommissionen skyndsamt förlänger dispenserna för yrkesförarkompetensbevisen (YKB) i Omnibusförordningen. 

Transporter och resande 

Vid genomsökning i VTI:s databaser efter forskningsartiklar om cykling relaterat till covid-19 är resultatet begränsat. Trafikanalys egna sökningar efter forskningsartiklar gav inget annorlunda utfall. Vi känner till att det pågår forskning, men så här långt har publicering skett i begränsad omfattning. Nedan återges två forskningsartiklar och i förra veckans spaning har vi sammanfattat två andra resultat.  

Inom politiken har dock uppfinningsrikedomen för att underlätta cykling varit omfattande. I promemorian 2020:8 Åtgärder för en grön nystart av transportsystemet har Trafikanalys redogjort för åtgärder som har vidtagit i andra länder för att underlätta för cyklister. Exempelvis har trafikleder och parkeringsplatser omvandlas till cykel- och gågator, lånecyklar och cykelreparationer erbjudits gratis. 

Hur covid-19 påverkade resvanorna och användningen av hållbara transportmedel på Sicilien

Covid-19 har medfört restriktioner som förändrat resvanorna i många länder. Många resenärer har börjat föredra att resa med privata bilar, vilket är emot hållbarhetspolitiken i de europeiska städerna. För den framtida trafikplaneringen finns det ett behov av att få en djupare förståelse för hur trafikanternas resvanor förändrats, deras upplevelse av att använda kollektivtrafik och deras uppfattning om att använda andra hållbara transportsätt som gång och cykel. Denna studie syftar till att undersöka påverkan av coronapandemin på trafikanternas uppfattningar, behov och användning av hållbara resesätt (dvs. kollektivtrafik, promenader och cykling). 

En onlineundersökning genomfördes under perioden mars till maj 2020 på Sicilien. Ett representativt urval om 431 individer ingick i undersökningen. Undersökningen inkluderade följande variabler: kön, ålder, bosättningsort, tillgång till bil, gång- och cykelfrekvens före och under pandemin, användning av kollektivtrafik för fritidsaktiviteter före och under pandemin, möjlighet till distansarbete och i vilken utsträckning användning av kollektivtrafik under pandemin var förknippad med ångest eller stress. Resultaten av en regressionsanalys visade att kvinnor var mindre benägna att gå under pandemi än män. Deltagarna önskade fortsätta med distansarbete för att minska deras dagliga resebehov och behålla sin isolering. Deltagarna hade en positiv inställning till att gå och cykla under pandemisituationer. Dessa resultat kan vara betraktas som en grund för hållbar stadsplanering och en vägledning för beslutsfattare som vill uppmuntra användningen av kollektivtrafik, promenader, cykling och mikromobilitet.  

Pandemirestriktionernas påverkan på trafikslagens andelar i Budapest 

Covid-19 har haft en betydande inverkan på rörligheten. En av de viktigaste reaktionerna från länder över hela världen för att bromsa spridningen av pandemin är att begränsa rörligheten för människor, vilket har haft en avsevärd effekt på transportsystemen. Minskningen av transporter är dock inte identisk för alla transportsätt: kollektivtrafiken har hittills sett den största nedgången. Denna fallstudie från Budapest visade också en stor ökning av cyklingen och privatbilismen. Att förstå utvecklingen av urbana transporter under en pandemisituation kan hjälpa städerna att bättre förbereda sig för transporthantering i framtiden.