Lastbil på landsväg FotoMostphotos


I augusti 2018 fick Trafikanalys regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera den nationella godstransportstrategins genomförande under perioden 2018–2022. Trafikanalys uppföljning för 2022 har fokuserat på det hittills bedrivna arbetet med att genomföra strategin genom en systematisk genomgång av insatserna.

Regeringen presenterade i juni 2018 en strategi för godstransporter: ”Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter – en nationell godstransportstrategi”. Den nationella godstransportstrategins syfte är att skapa förutsättningar för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter. Strategin innehåller 95 insatser, grupperade i 14 insatsområden och tre målområden,

  • konkurrenskraftiga och hållbara godstransporter,
  • omställning till fossilfria transporter samt,
  • innovation, kompetens och kunskap.

Få nya uppdrag 2021

I uppföljningen i mars 2020 redovisades att förutom insatserna hade regeringen också beslutat om 16 regeringsuppdrag inom ramen för strategin, fem uppdrag till Trafikverket genom myndighetens regleringsbrev för år 2020 samt fyra övriga initiativ. Sedan mars 2020 har regeringen aviserat fem nya regeringsuppdrag till Trafikverket och ett uppdrag till Transportstyrelsen där den nationella godstransportstrategin eller dess tre målområden omnämns. I regleringsbrevet till Trafikverket 2021 nämndes även ett uppdrag om att intensifiera åtgärderna för överflyttning till sjöfart och järnväg i enlighet med en tidigare levererad redovisning. Efter mars 2021 har det endast tillkommit en revidering 31 januari 2022 av regeringsuppdraget att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart. I regleringsbreven till transportmyndigheterna för 2022 nämns två uppdrag till Trafikverket och ett uppdrag till Sjöfartsverket med koppling till NGTS. Förutom att uppdragen är betydligt färre än tidigare år är generellt bilden att det saknas en tydlig koppling bland uppdragen av hur de ska bidra till att strategins mål ska nås. Samtliga av dessa uppdrag bedömer vi dock ryms inom befintliga insatser inom strategin.

Positiv utveckling av genomförandet – en del återstår

Alla insatser i strategin har bedömts enligt tre statuskoder: fullföljd (grön), pågående (gul) och osäker (röd). Under året har utvecklingen i genomförandet på insatsnivå varit i huvudsak positiv. Det vill säga ingen av insatserna har haft en negativ utveckling. För 14 av insatserna har bedömningen förändrats jämfört med uppföljningen 2021. I tre av fallen går bedömningen från osäker till pågående och i ett fall från osäker till fullföljd. Resterande tio insatser går från pågående till fullföljd. Trafikanalys konstaterar därmed att i mars 2022 är 36 insatser (25 insatser år 2021) fullföljda och med avrappor­terade resultat i enlighet med strategin, se Tabell 1. I 50 (57) fall är insatserna pågående. I 9 (13) fall bedömer Trafikanalys att det finns betydande osäkerhet kopplat till genomförandet av insatserna.

Tabell 1. Antal fullföljda, pågående och osäkra insatser i den nationella godstransportstrategin, mars 2022. Siffror inom parentes anger läget i mars 2021.

Av de tre målområdena i strategin är Omställning till fossilfria transporter det målområde som har högst andel fullföljda insatser, och lägst andel osäkra insatser. En förklaring är att insatserna i detta målområde i större utsträckning än övriga innehåller utredningar och forskningsprojekt, det vill säga mer avgränsade aktiviteter både tids- och omfångsmässigt.

Avslutande kommentarer

I strategin finns inslag av både formell och informell styrning. För informell styrning är kunskapsspridning och samverkan av stor betydelse. Givet den nationella gods­transportstrategins ambition att genom samverkan skapa förutsätt­ningar för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter, ser Trafikanalys att det finns en förbättrings­potential gällande tydlighet kring roller och ansvar. Strategin har skapat nya arenor för samverkan, framförallt på nationell nivå. Samspelet mellan dessa arenor, liksom mellan nationell och regional nivå är förenat med viss otydlighet vad gäller roll­fördelning och ansvar både inom en insats, men inte minst hur de tillsammans bidrar till en helhet. Om strategin ska ses som en helhet bör också sambandet mellan strategin och genomförandet av enskilda insatser stärkas så att synergieffekter kan uppstå. Trots detta visar vår uppföljning att det för den absoluta merparten av insatserna finns ett pågående arbete i enlighet med vad som utrycks i strategin. Privata och offentliga aktörer bedriver ett stort arbete med att förbättra de områden som omnämns i strategin, om än utan att det finns en gemensam eller tydligt utpekad ledning. Coronapandemin har i en del fall också inneburit att redan påbörjad samverkan har skjutits fram, minskat i omfång eller tvingats genomföras under andra former. Vi konstaterar också att det har reducerat takten i genomförandet av insatserna.

 


Ny studie om omlastningsmöjligheter för intermodala transporter


Europeiska kommissionen har publicerat en studie som analyserar olika omlastningsmöjligheter för att åstadkomma konkurrenskraft...

EU-utskott stödjer förslag om social klimatfond


Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet stödjer Europeiska kommissionens förslag att skapa en fo...

Studie visar att enbart ett fåtal biltillverkare når klimatmålen


En studie från tankesmedjan InfluenceMap pekar på att endast två av världens tolv stora biltillverkare planerar att producera...