""

Trafikanalys har regeringens uppdrag att varje år rapportera analyser av transportsektorns samhällsekonomiska kostnader i relation till uttaget av skatter och avgifter. Analyserna visar bland annat om transporterna bär de samhällskostnader som de ger upphov till.

Genom att beräkna trafikens icke-internaliserade externa kostnader för slitage på infrastruktur, olyckor, emissioner av koldioxid, luftföroreningar, etc. går det att få en uppfattning om hur mycket skatter och avgifter kan behöva justeras för att motsvara de beräknade externa kostnader som trafiken ger upphov till.

Eftersom Trafikverket inom ramen för ASEK har beslutat att under 2020 öka kalkylvärdet för koldioxid från 1,14 till 7 kronor per kg redovisar årets rapport resultat för både det lägre och det högre kalkylvärdet.

Personbilstrafik

För personbilstrafik skiljer sig internaliseringsgraden mellan bensin-, diesel- respektive eldrivna bilar. Internaliseringsgraden på landsbygd beräknas till mellan knappt 140 och 185 procent vid den lägre värderingen. Det vill säga, biltrafik som drivs med bensin, diesel och el betalar mer än sina beräknade samhälls­ekonomiska marginalkostnader med den lägre koldioxidvärderingen.

Med en högre koldioxidvärdering faller dock både bensin- och dieselbil ner till en internaliseringsgrad omkring 40 procent på landsbygd. Elbilstrafiken beräknas fortsatt täcka sina kostnader. I tätort är all biltrafik, oavsett drivmedel och koldioxidvärdering däremot underinternaliserad. Internaliseringsgraden ligger i spannet 14 till drygt 70 procent.

Kollektivtrafik

Persontrafik på järnväg är i stora drag internaliserad (exklusive knapphet/trängsel) förutom i tågläge bas, vilket kan motsvara det mindre trafikerade järnvägsnätet.

Persontrafik med buss betalar i mindre utsträckning för sina samhällsekonomiska kostnader än tåg. Den återstående icke-internaliserade externa kostnaden ligger i genomsnitt på 0,03/0,28 kronor per personkilometer beroende på koldioxidvärdering. Bussar som drivs med biobränsle är undantagna från energi- och koldioxidskatt och har en icke-internaliserad extern kostnad kring 0,07 kronor per personkilometer.

Om det antas att EU ETS (EU:s utsläppshandel) inte internaliserar kostnaden för luftfartens koldioxidutsläpp beräknas en viss överinternalisering. Under antagandet att ETS internaliserar kostnaden för koldioxid blir däremot det nationella flyget kraftigt överinternaliserat. Med en hög koldioxidvärdering betalar däremot inte det nationella flyget för sina externa kostnader, varken med eller utan internalisering av koldioxidutsläpp i och med ETS.

Internationella flygningar utanför EU betalar i mycket liten utsträckning för de externa kostnader de orsakar oavsett koldioxidvärdering. Eftersom flyg utanför EU inte inkluderas i EU:s utsläppshandel är de icke internaliserade externa kostnaderna för sådana flygningar mycket stora.

Godstransporter

Godstransporter med tung lastbil utan släp har höga beräknade icke-internaliserade kostnader om 0,27/0,99 kronor per tonkilometer i tätort beroende på koldioxidvärde. På landsbygden betalar lastbil utan släp däremot nästan för de externa kostnader de orsakar beräknat med det lägre koldioxidvärdet. Tung lastbil med släp genererar på landsbygden icke-internaliserade kostnader om 0,02 kronor per tonkilometer med koldioxidvärde låg, vilket är lägre än för både godståg och sjöfart med 0,03 kronor per tonkilometer.

Med högre koldioxidvärdering blir transporter på järnväg (med 0,03 i icke-internaliserad kostnad) däremot avsevärt bättre än både lastbils- (0,22) och sjöfartstransporter (0,26). Det kan samtidigt konstateras att lastbil med släp på landsbygd genererar lägre icke-internaliserade kostnader än sjöfart oavsett värdering av koldioxid. Det ska dock poängteras att det finns en mycket stor spridning i internaliseringsgrad för sjöfart beroende på fartygstyp och rutt.