Hur bidrar transportsystemet till ökad hälsa?

Cyklister i kö vid trafikljus Foto Roland Magnusson,Mostphotos

Transportpolitikens hänsynsmål innebär att transportsystemet ska bidra till ökad hälsa – men vad innebär det? I Trafikanalys slutrapport om fördjupad uppföljning om hälsa och livsmiljö visar vi att transportpolitikens mål har en tydlig koppling till hälsa. Vår analys visar att både det transportpolitiska hänsynsmålet om säkerhet, miljö och hälsa och funktionsmålet om tillgänglighet har många kopplingar till folkhälsopolitikens övergripande mål och delmål.

Transportsystemet bidrar till att uppnå folkhälsopolitikens övergripande mål om en jämlik hälsa samt dess delmål genom ökad tillgänglighet till arbetsmarknad, utbildning, livsmedel och samhällsservice. Men transportsystemet påverkar också människors hälsa negativt genom luftföroreningar, buller och trafikolyckor. Gör vi rätt transportpolitiska prioriteringar så vi får mer hälsa för pengarna?

Vi har ställt beräkningarna om hälsoeffekternas storlek, uttryckt i DALY, i förhållande till hälsoförebyggande insatser och deras kostnader för att försöka svara på frågan. DALY-beräkningarna visar att de positiva hälsoeffekterna av aktiva transporter (gång och cykel) är ungefär lika stora som de negativa effekterna från luftföroreningar, buller och dödsolyckor tillsammans.

En genomgång av statliga anslag som syftar att öka hälsan inom transportsystemet visar att det är svårt att bryta ner anslagen till specifika insatser avseende hälsa. Hälsofrämjande åtgärder ingår i flera anslagsposter men kostnaderna särredovisas inte efter hälsoeffekter.

Av de öronmärka anslagen för trimnings- och miljöåtgärder i den nationella planen för transportsystemet 2018–2029 fördelas 29 procent till trafiksäkerhet, 8 procent till buller reducerande åtgärder och 4 procent till ökad säker cykling. Information om fördelningen av dessa öronmärkta anslag är inte tillräckliga för att dra slutsatsen att mer anslagsmedel borde satsas på exempelvis luftföroreningar, buller eller gång och cykel. För att få vägledning om vilket område anslag behöver riktas till, krävs kännedom om vad satsningarna ger tillbaka. För att veta om samhället borde satsa mer eller mindre resurser på exempelvis bullerreducerande åtgärder, trafiksäkerhet eller att öka det aktiva resandet behöver vi också veta vad som krävs för att åstadkomma detta.

Rapporten visar att aktivt resande har mycket stora positiva hälsoeffekter. Om fler personer skulle välja gång och cykel skulle de positiva hälsoeffekterna öka ytterligare. Om resor med gång och cykel dessutom ersätter motoriserade transporter skulle det i sin tur kunna reducera de negativa hälsoeffekterna av transportsystemet i form av luftföroreningar och buller. Dessutom kan en högre andel gång och cykel bidra till att frigöra attraktiva ytor i stadsmiljön samt bidra till klimatmålen.

Vår bedömning, baserat på de nyttor aktiva resor kan ge, är att aktiva transporter bör ges fortsatt stort fokus inom transportpolitiken och infrastrukturplaneringen. Särskilt viktigt är att finna kostnadseffektiva åtgärder för att realisera potentiella nyttor av aktiva resor. I detta arbete bör det också beaktas vilka grupper som får del av nyttorna från åtgärder att förbättra förutsättningar att välja aktiva transporter.

Hela rapporten och underlagsrapport


Fördjupad måluppföljning - hälsa och livsmiljö


Under 2018 hade Trafikanalys ett särskilt regeringsuppdrag att presentera fördjupade uppföljningar av vissa aspekter av de...