Pendlarbåt i höstlandskap

Under 2018 hade Trafikanalys ett särskilt regeringsuppdrag att presentera fördjupade uppföljningar av vissa aspekter av de transportpolitiska målen. Under 2019 har myndigheten planerat att fortsätta arbetet med tematiska fördjupningar, och avser att i slutet av året redovisa en fördjupning med inriktning på hälsa och livsmiljö. Den här delrapporten ska ses som en förstudie inför den fördjupningen.

Delrapporten går igenom den målstruktur som rör hållbar utveckling och hälsa och som omgärdar de transportpolitiska målen. Den beskriver de vanligaste effektsambanden mellan transportsystemet och människors hälsa och livsmiljö, men även lite mindre vanliga effektsamband, som klimatförändringar och arbetspendlingens hälsopåverkan.

Avslutningsvis tar delrapporten upp olika typer av kvantifieringar och kostnadsberäkningar av transportsystemets hälsopåverkan.

Transportpolitiska målen står i samband med globala mål

Delrapporten visar att de transportpolitiska målen korrelerar med flera mål inom de globala målen, folkhälsomålen och miljömålen. Transportsystemets hälsoaspekter har en direkt eller indirekt inverkan på flera av de globala målen. Transportsystemet kan i bästa fall bidra till att nå de globala målen men det finns också en risk att transportsystemet försvårar att målen nås.

Transportpolitiken och folkhälsopolitikens mål knyter an till varandra bland annat genom att transportpolitiken strävar mot ökad tillgänglighet till arbetsmarknad, utbildning, livsmedel och samhällsservice oavsett kön, bostadsort och socioekonomisk bakgrund. Tillgängligheten till dessa nyttigheter är en förutsättning för en god och jämlik folkhälsa. Transportsystemet kan bidra till bättre boendemiljö genom att minska luftföroreningar och buller, samt bidra till ett tryggt och inkluderande samhälle. Framgångar på det folkhälsopolitiska området kan också bidra till de transportpolitiska målen. Exempelvis skulle ett framgångsrikt arbete mot alkohol och narkotika kunna bidra till färre trafikolyckor.