Räls Foto: Mostphotos

Trafikanalys har genomfört en kvalitetsgranskning av Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Målsättningen med granskningen är att ta fram ett underlag som på ett övergripande sätt belyser Trafikverkets förslag.

Sammanfattningsvis ser vi att Trafikverkets redovisning är mer pedagogisk än tidigare planomgångar. Detta exempelvis genom att sammanfattningen ger en tydlig bild av planförslaget genom Trafikverkets huvudsakliga prioriteringar och dess förutsättningar.

I planförslaget ser vi att Trafikverket oftast beskriver de övergripande inriktningarna och målsättningarna väl, men vi saknar inom flera områden en mer konkret beskrivning av hur inriktningarna planeras att implementeras i verksamheten och hur mer specifika prioriteringar har gjorts.

De viktigaste synpunkterna i granskningen

  • Trafikverket har inte tagit höjd för sannolika kostnadsökningar, förutom att i enlighet med direktivet redovisa att de har en plan för hur de framöver ska minimera kostnadsfördyringar och att de ska arbeta med att förhindra kostnadsöverskidanden i framtiden. Samtidigt kan Trafikverket tydligt redogöra för och konstatera att det varit stora kostnadsökningar för objekt från föregående plan som ligger sent i planperioden. Trafikanalys menar att det är extra viktigt att beakta kostnads-fördyringar som ligger långt fram i tiden, och vi kan i ett enkelt beräkningsexempel påvisa mer eller mindre sannolika kostnadsökningar som gör att förslag på nationell plan kan förväntas kosta betydligt mer än vad budgetramen i direktivet anger.

  • Den ekonomiska ramen räcker inte till grundläggande åtgärder såsom underhåll av väginfrastruktur. Direktivet inkluderar mycket och omfattar många olika åtgärder i transportsystemet, men ändå räcker inte pengarna till grundläggande åtgärder såsom underhåll av väginfrastrukturen. För att få medlen att räcka till investeringar som antingen är bundna från gällande plan eller utpekade i direktivet har Trafikverket då det är möjligt skjutit på byggandet av objekt vilket resulterar i att kostnaderna skjuts på framtiden och att kostnadseffektiviteten blir lägre.Underhålls­åtgärder är lönsamma och kostnadseffektiva och borde prioriteras framför olönsamma nyinvesteringar.

  • Det aktuella planförslaget intecknar framtida planeringsomgångar. Direktivet pekar ut att nya stambanor ska färdigställas, men investeringarna är så stora att de inte ryms inom planperioden. Detta innebär således att direktivet för planperioden, som sträcker sig över en 12-årsperiod, även tecknar in budgetmedel långt efter planperioden. Det kan innebära att pengarna i framtida planeringsomgångar inte räcker till behov som då framkommer.