Foto: Mostphotos

Är offentliga stöd till snabb­växande transportföretag en genväg eller accelerator till den digitala och gröna omställningen av transportsystemet? Det är den övergripande frågeställningen i den här promemorian.

Läs/ladda ner publikation

Det korta preliminära svaret är att det är tveksamt. Snabbväxande företag utmärker sig inte vad gäller offentliga stöd, privat-offentlig innovationssamverkan och omställning. Affärsmöjligheter, kommersiella intressen och marknadskrafter är generellt styrande, troligtvis än mer för snabbväxande företag där dessa aspekter stödjer varandra.

Promemorian bygger på en genomgång och analys av transportföretag i Dagens industris årliga gaselltävling. Vi har valt att fokusera på Di Gasell av två skäl. Dels väger tävlingen in flera viktiga ekonomiska komponenter i hållbar tillväxt, både lönsamhet och omsättning, dels är grunddata offentligt tillgängliga.

Vi har gjort ett urval av 106 transportrelaterade gasellföretag 2021–2023 och tittat närmare på deras branschfördelning. Vi ser en klar övervikt av åkeriföretag och företag med fokus på godshantering, framför allt vägtransporter.

Övervikten speglar dels att dessa delbranscher är relativt stora på transportområdet, sett till omsättning och anställda, dels att det är lättare att skala upp och ner affärsverksamhet inom godstransporter beroende på vad som efterfrågas. Kollektivtrafiken är i högre grad offentligt styrd och underordnad långsiktig regional transportplanering.

För att belysa betydelsen av offentliga stöd bland våra 106 transportgaseller lät vi göra en kort enkätundersökning där vi frågade centrala företrädare om deras erfarenhet av offentliga stöd och privat-offentlig forsknings- och innovationssamverkan.

Vi fick in 82 svar, 67 av dem (82%) uppgav att de inte sökt någon form av investerings- eller innovationsstöd. Elva företag hade sökt stöd för gröna investeringar i miljöfordon eller laddinfrastruktur. Källan är här främst Klimatklivet (Naturvårdsverket), men också Klimatpremien (Energimyndigheten). I fyra fall har stöd sökts för andra former av affärsutveckling. Bara två företag uppgav att de hade erfarenhet av privat-offentlig forsknings- och innovationssamverkan.

En närmare granskning av beviljade investeringsstöd i Klimatklivet och innovationsstöd från Vinnova visar att transportföretag i högre grad beviljas investeringsstöd än innovationsstöd. Preferensen för investeringsstöd är alltså inget utmärkande för transportgaseller. I likhet med gasellföretagen dominerar åkeri- och logistik­­företag även beviljade investerings- och innovationsstöd från Klimatklivet och Vinnova. Dessa är generellt små och medelstora företag, medan stödmottagare inom passagerartrafik är generellt större transportföretag.

Avslutningsvis är det värt att notera att det är olika delbranscher som är ledande när det gäller tillväxt, respektive digital och grön omställning av transportsystemet. Den digitala kompetensen är högre och koldioxidutsläppen lägre inom kollektivtrafiken än godstrafiken, samtidigt som det är åkeri- och logistikföretag som leder tillväxtligan på transportområdet.