Låg upparbetningstakt i länsplanerna och dess konsekvenser
Medel i de regionala länsplanerna för transportinfrastruktur upparbetas ofta långsammare än planerat. Det leder till försenade investeringar, ökade kostnader och senarelagda samhällsnyttor. En ny genomgång som WSP gjort på uppdrag av Trafikanalys visar att orsakerna främst är strukturella och beror på komplexa planeringsprocesser, resursbrist och begränsad genomförandekapacitet.
Regionernas erfarenheter
Studien bygger på intervjuer med tre regioner – Jönköping, Västerbotten och Skåne – samt med Trafikverket. Resultaten visar att låg upparbetning inte handlar om bristande ambition hos regionerna, utan om långa vägplansprocesser, återkommande överklaganden, samt brist på projektledare, entreprenörer och konsulter.
Konsekvenser av förseningar
Konsekvenserna av förseningarna är tydliga. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder, satsningar på hållbara transporter och förbättrad framkomlighet genomförs senare än planerat. Samtidigt riskerar projekten att bli dyrare, vilket i vissa fall leder till förenklade lösningar eller att mindre åtgärder skjuts på framtiden.
Rapporten pekar också på att regionerna upplever otydlighet kring vad som händer med medel som inte utnyttjas under en planperiod. Skillnader i hur kompensation ges och hur indexering sker skapar osäkerhet och försvårar den långsiktiga planeringen.
Vägar framåt i genomförandet
För att förbättra genomförandet lyfter WSP behovet av tydligare och tidigare kommunikation mellan Trafikverket och regionerna samt bättre insyn i prioriteringar. Vidare pekas på behovet av mer framtunga länsplaner med fler planeringsmogna och startklara objekt tidigt i planperioden.
Här hittar du hela rapporten: Låg upparbetningstakt i länsplanerna och dess konsekvenser
(Författarna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.)
