Koldioxidvärdering hos svenska transportmyndigheter
I den här promemorian diskuterar vi hur de svenska transportmyndigheternas uppgifter och ansatser att värdera koldioxid förhåller sig till varandra och resonerar kring frågan i ett bredare perspektiv.
Läs/ladda ner publikationen
Promemorian visar hur val av metod och antaganden bakom koldioxidvärderingar kan påverka beräkningarna. Den betonar också vikten av transparens i myndigheternas arbete på området.
Trafikverket använder koldioxidvärderingar för att ta fram underlag till infrastrukturplaneringen, medan Trafikanalys använder värderingar för att analysera hur väl trafikens skatter och avgifter speglar de samhällsekonomiska kostnaderna, såsom klimatpåverkan. De båda myndigheterna har en gemensam historik i det så kallade ASEK-arbetet, men använder i dag delvis olika värderingar.
För vägtrafik utgår Trafikverket från skuggpriser för koldioxidskatt och reduktionsplikt. Trafikanalys utgår från Trafikverkets arbete och använder ett högre värde för att även beakta klimatmålet för år 2030. För sjö- och luftfart används värden kopplade till EU:s utsläppshandel.
Promemorian tar upp och diskuterar flera principfrågor vad gäller koldioxidvärdering:
- Är det myndigheternas val av värderingsmetod snarare än skiften i politiken som har gett upphov till större historiska förändringar av myndigheternas koldioxidvärderingar?
- Både Trafikanalys och Trafikverket tillämpar i någon mån skilda värderingar för olika trafikslag. Samtidigt är skilda värderingar mellan trafikslag knappast förenligt med det övergripande transportpolitiska målet, där samhällsekonomisk effektivitet är en central del.
- Skuggprisberäkningar av koldioxidvärderingar bör principiellt snarare utgå från kostnaden för den åtgärd som vidtas på marginalen än från ”marginalstyrmedlets” genomsnittskostnad. Däremot är genomsnittskostnaden en god utgångspunkt för att beräkna drivmedelspris och körkostnad.
- Bör vi hellre tala om "kalkylvärden" än "värderingar" för att tydliggöra metodens karaktär?
