På väg mot 2040, men hur håller vi riktningen?

Foto:Mostphotos

EU har antagit en klimatlag med fastställda klimatmål för 2030 och 2050.1 EU-kommissionen har därefter föreslagit ett klimatmål för 2040 som nu förhandlas inom EU. Ambitionen hos det danska ordförandeskapet har varit att i september enas om både 2040-målet och ett uppdaterat klimatåtagande inför FN:s klimatkonferens 2025. Ett nytt ministerrådsmöte för klimatministrar sker i början av november, strax innan FN-mötet. EU-parlamentet röstar om sin hållning till 2040-målet dagen efter.2 Förhandlingarna om 2040-målet väntas ta tid.

Det föreslagna klimatmålet för 2040 innebär en nettominskning på 90 procent av växthusgasutsläppen jämfört med 1990 års nivåer. Det är den målnivå som enligt kommissionen leder till de största övergripande fördelarna i fråga om konkurrenskraft, resiliens, oberoende, självständighet och en rättvis omställning och säkerställer att EU uppfyller sina åtaganden enligt Parisavtalet.3

Hur håller EU riktningen så här långt?

Kommissionens utvärdering av medlemsländernas slutgiltiga och uppdaterade nationella energi- och klimatplaner visar att EU är på väg att minska nettoutsläppen av växthusgaser med omkring 54 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, om medlemsländerna fullt ut genomför befintliga och planerade nationella åtgärder och EU-strategier.4 Målet som ska uppnås är 55 procent. Enligt kommissionen är det viktigt att den befintliga EU-lagstiftningen för klimat- och energiområdet genomförs fullt ut för att det föreslagna 2040-målet ska vara tillräckligt.

Målet som nu föreslås ligger även i linje med EU:s giv för en ren industri som syftar till att främja tillverkning, ren teknik och nya cirkulära affärsmodeller och därmed uppnå mål om minskade koldioxidutsläpp.5

Ett centralt dokument i sammanhanget är Draghi-rapporten om Europas framtida konkurrenskraft. Den pekar på att en utfasning av fossila bränslen inte bara är avgörande för att minska koldioxidutsläppen, utan också en central drivkraft bakom ekonomisk tillväxt när den integreras i industri-, konkurrens- och handelspolitiska program.6

Vad betyder det här för omställningen i Sverige?

Att EU får ett tydligt klimatmål för 2040 med tillhörande styrmedelspaket är av stor vikt för transportsektorns omställning. Det är även positivt för Sverige när det gäller att nå svenska klimatmål för 2030, 2040 och 2045. Sveriges regering är positiv till förslaget.7

Åtgärder i Sveriges nationella energi- och klimatplan behöver genomföras på ett bra sätt. Ju tidigare som ändamålsenliga styrmedel finns på plats nationellt, desto mer förutsägbart och kostnadseffektivt blir det för Sverige i längden. Det handlar om att styrmedel både behöver bidra till långsiktig omställning och till att uppfylla Sveriges EU-åtaganden i närtid. Här har Sverige möjlighet att vara proaktiv.

Först och främst behöver det offentliga Sverige, svenska företag och invånare planera utifrån den stegvisa utvecklingen som finns inom EU:s klimatstyrmedel. Sverige kan skapa goda förutsättningar för vägtrafiken genom tydliga beslut och förutsägbarhet i utvecklingen. Flera branscher menar att ett ambitiöst klimatmål till 2040 stärker Europas konkurrenskraft.8 Företag som ligger långt framme kan få en konkurrensfördel gentemot andra företag och inspirera andra. IVL visar i ett forskningsprojekt att många företag vill ställa om, men bromsas vid ambitionssänkningar.9

Från 2027 och framåt finns ett nytt utsläppshandelssystem som berör vägtrafiken. Beräkningar visar att det kan innebära ett pristillägg på omkring 1,5–2,6 kronor per liter drivmedel. Pristillägget beror av priset per utsläppsrätt, som kommer att vara lägre till en början, runt 55 Euro per ton koldioxid.10 Olika studier visar att det kan öka fram till 2030.11,12 Det är svårt att förutse de exakta prisnivåerna på drivmedel till följd av detta, det vill säga ”priset vid pump”. Det påverkas bland annat av prisutvecklingen för bränslen globalt sett. Invånare kan hålla sig uppdaterade och göra val som passar ihop med de steg i lagstiftningen som allteftersom tas för att till 2045 uppnå klimatneutralitet för Sverige. Det kan handla om att överväga att skaffa en elbil eller i vart fall börja sätta sig in i vad som gäller för den nya elbilspremien.

Vilken EU-lagstiftning på klimatområdet påverkar vägtransporterna idag?

Inom EU finns normer för koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar, som driver på för en snabbare övergång till utsläppssnålt. Nytillverkade fordon i den kategorin ska vara utsläppsfria 2035. Parallella regler finns om utsläpp för tunga fordon. Där gäller minskade utsläpp med 45 procent till 2030, 65 procent till 2035 och 90 procent till 2040. Stadsbussar ska ha nollutsläpp till 2030.

Parallellt finns lagstiftning som ska se till att det finns tillräckligt med laddinfrastruktur på plats för att matcha den fortsatta elektrifieringen (AFIR). År 2027 införs det nya utsläppshandelssystemet som riktar sig till bränsleleverantörer inom bland annat vägtransporter (ETS2). En social klimatfond finansieras via den nya utsläppshandeln och ska bland annat stödja utsatta transportanvändare. Fonden kommer att finansiera den nya elbilspremien som Sverige har tagit fram, som riktar sig till just den målgruppen.13 

Sverige som medlemsland ska även följa lagstiftning som rör förnybar energi, energieffektivisering samt utsläppsnivåer för den så kallade ESR-sektorn. Den inkluderar vägtransporter, inrikes sjötransporter, byggnader, jordbruk, avfall och små industrier. De olika delarna i EU-lagstiftningen är sammanlänkade och beror därför av varandra.14 Det finns även lagstiftning för sjöfart och luftfart som påverkar transportsektorns totala utveckling.

Hur fungerar flexibiliteter i EU-lagstiftningen?

En flexibilitet som föreslås är en begränsad användning av internationella reduktionsenheter, dvs. när ett land genomför klimatåtgärder i ett annat land och på så sätt får tillgodoräkna sig en utsläppsminskning. Då är det särskilt viktigt att se till att åtgärderna verkligen leder till en utsläppsminskning som annars inte skulle ha ägt rum. Användningen av internationella reduktionsenheter kan bidra till tekniköverföring och gynna marknader för svensk klimatsmart industri. I detta fall skulle 3 % av EU:s nettoutsläpp 1990 få räknas med för målet för 2040. Det innebär att de kvarvarande utsläppen inom EU 2040 skulle kunna vara högre än vad målet ger uttryck för.15

En annan flexibilitet finns mellan sektorer. Det handlar om att överprestation i en sektor kan kompensera för underprestation i en annan. Sektorer som kan beröras är till exempel transporter och jord- och skogsbruk. Idag finns ett gemensamt utsläppsmål för bland annat transporter och jordbruk där måluppfyllelsen också beror av koldioxidinlagringen i skogsmark. Åtgärder bör ske där de är mest kostnadseffektiva. Annars kan transportsektorn behöva minska utsläppen ännu mer för att kompensera för de areella näringarna, vilket gör att transportsektorns kostnader ökar. Den får då betala lite mer i form av att investera i en snabbare omställning.16

Ytterligare en flexibilitet handlar om att använda ETS-krediter för permanent lagring av koldioxid för att kompensera för sektorer där utsläppsminskningar är extra svåra att genomföra, till exempel stål- och cementindustrin.

Reflektioner

EU-lagstiftning kan ibland verka komplicerad. En anledning är att det finns många olika faktorer att ta hänsyn till för att få till ett bra införande. Inom EU är frågor om konkurrenskraft, resiliens, oberoende, självständighet och en rättvis omställning prioriterade. Dessa frågor hänger ihop, vilket avspeglas i styrmedelspaketet. För att förbereda för klimatneutralitet behöver därför Sverige tänka långsiktigt med utgångspunkt i de möjliga vägval som finns i EU-regelverken.

För Sverige som land kommer EU:s 2040-mål tillsammans med olika flexibiliteter. Dessa innebär en möjlighet att satsa på de mest kostnadseffektiva åtgärderna och på så sätt få en smidig omställning. Det kan även minska risken att behöva vidta dyra åtgärder inom vägtrafik när de styrande målen för 2030 och 2040 kommer allt närmare.

Beslut om ändamålsenliga nationella styrmedel idag blir en investering som skapar goda förutsättningar för framtiden, till exempel när det gäller att nå de svenska transportpolitiska målen.17 EU:s styrmedelspaket på klimatområdet kommer nämligen finnas kvar länge än, även om vissa regelförenklingar sker längs vägen. De sammanlänkade styrmedlen är inte något som omförhandlas i en handvändning.

Referenser

  1. Förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet
  2. Regeringscheferna ska diskutera klimatmål – men inte siffror, https://www.altinget.se/eu/artikel/regeringscheferna-ska-diskutera-klimatmaal-men-inte-siffror, 2025-10-23
  3. Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet, COM(2025) 524 final
  4. COM(2025) 274 final
  5. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Given för en ren industri: en gemensam färdplan för konkurrenskraft och fossilfrihet, COM(2025) 85 final
  6. Draghi-rapporten om EU:s konkurrenskraft, se https://commission.europa.eu/topics/eu-competitiveness/draghi-report_en
  7. Regeringskansliet, Förordning om revidering av europeiska klimatlagen med nytt klimatmål för EU till 2040, Faktapromemoria, FPM-nummer: 65, 2025-08-27
  8. Ett ambitiöst klimatmål till 2040 stärker Europas konkurrenskraft, di.se/debatt/ett-ambitiost-klimatmal-till-2040-starker-europas-konkurrenskraft/, 2025-09-16
  9. Företag vill ställa om men bromsas av den rådande klimatpolitiken, ivl.se/press/debatt/2024-01-08-foretag-vill-stalla-om-men-bromsas-av-den-radande-klimatpolitiken.html, 2024-01-08
  10. Diesel- och bensinpriserna höjs 2027 – så påverkas du, https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/1423171-1-januari-2027-hojs-diesel-och-bensin-sa-paverkas-du, 2025-10-04
  11. Agora Energiwende (2024). EU climate policy between economic opportunities and fiscal risks. Assessing the macroeconomic impacts of Europe’s transition to climate neutrality, agoraenergiewende.org/fileadmin/Projekte/2023/2023-07_EU_MacroNext/A-EW_325_Next-Stop-2040_WEB.pdf
  12. Graichen och Ludig (2024), Climate change 09/2024, German Environment Agency, umweltbundesamt.de/en/publikationen/supply-demand-in-the-ets-2, sid. 37
  13. Regeringen lämnar förslag till EU angående ny elbilspremie, https://regeringen.se/pressmeddelanden/2025/06/regeringen-lamnar-forslag-till-eu-angaende-ny-elbilspremie/, 2025-06-26
  14. Trafikanalys PM 2023:9, trafa.se/globalassets/pm/2023/pm-2023_9-fit-for-55---transportpolitikens-nya-ramar.pdf
  15. Trafikanalys yttrande över Kommissionens förslag till ändring av EU:s klimatlag och EU:s klimatmål för 2040 (COM (2025) 524), trafa.se/globalassets/remissvar/2025/trafikanalys_remittering-av-kommissionens-forslag-till-andring-av-eus-klimatlag-och-eus-klimatmal-for-2040.pdf
  16. Trafikanalys PM 2025:4, trafa.se/globalassets/pm/2025/pm-2025-4-fit-for-55-- transportsektorns-utslappsutrymme-och-atgardskostnaderi-ett-systemperspektiv.pdf
  17. Mål för transportpolitiken, regeringen.se/regeringens-politik/transporter-och-infrastruktur/mal-for-transporter-och-infrastruktur/, 2025-10-17