Hur mycket reser vi med kollektivtrafiken?

Buss vid bushållplats

Gjorde vi 704 miljoner resor i kollektivtrafiken 2022, eller dubbelt så många,
1 385 miljoner resor? Det beror på vilken källa du använder. I den här artikeln jämför vi statistik från två av Trafikanalys undersökningar - den nationella resvaneundersökningen och Regional linjetrafik. Vi tittar närmare på betydelsen av skillnader i definition och metod.

Hur kan det skilja sig så mycket mellan källorna, de svarar ju på samma fråga? Att siffrorna skiljer sig så mycket åt kan se konstigt ut vid en första anblick, men det finns det flera förklaringar.

Några basfakta

I Regional linjetrafik mäts resandet med kollektivtrafik som antal påstigningar. Från den nationella resvaneundersökningen (RVU) använder vi antalet delresor som personer gjort med kollektiva färdsätt. RVU är en urvalsundersökning som samlar in uppgifter från personer som bor i Sverige (punktskattningarna redovisas här). Regional linjetrafik å andra sidan är en totalundersökning som hämtar uppgifter från kollektivtrafikmyndigheterna, bara den subventionerade trafiken ingår. Båda undersökningarna använder enkäter.

Vi börjar med att jämföra förändring, för även om undersökningarna visar olika resultat utifrån skillnader i hur man räknar, vad som ingår i målpopulationen och undersökningsdesign borde de visa en liknande utveckling över tid.

Utvecklingen går hand i hand...

Undersökningarna visar mycket riktigt en liknande utveckling över tid, sett till antal resor i kollektivtrafiken för riket (Figur 1). Korrelationen är stark med en korrelationskoefficient som nästan uppgår till 1. Mellan 2019 och 2020, när coronapandemin slog till, minskade resorna med 43% i RVU och 33% i Regional linjetrafik. Mellan 2020 och 2021 fortsatte resandet att minska något, med 8% i RVU och 4% i Regional linjetrafik. Under 2022 togs restriktioner mot pandemin bort och samhället återgick till det "normala" igen, vilket syns i att resorna ökade med 35% i RVU och 31% i Regional linjetrafik jämfört med året innan. Trots återhämtningen var resorna fortfarande under 2019 års nivåer, 28 procent lägre i RVU och 17 procent lägre i Regional linjetrafik.

...men nivåskillnaden är stor

Utvecklingen på riksnivå är väldigt lik mellan undersökningarna, men antalet resor ligger på olika nivåer. För åren 2019-2022 visar Regional linjetrafik i genomsnitt nästan dubbelt så många resor i kollektivtrafiken jämfört med RVU. Antalet resor per invånare under 2022 uppgick till 67 i RVU och 132 i Regional linjetrafik, se Figur 1.

Att undersökningarna visar olika nivåer kan som sagt förklaras av skillnader i definitioner, målpopulation och mätfel som beror på metod. Till exempel innefattas anslutningsresor i RVU:s definition av en resa, vilket devis kan förklara varför antalet reduceras i RVU jämfört med Regional linjetrafik där varje övergång räknas som en ny påstigning (=resa). För att få ett hum om hur många anslutningsresor som går på en delresa kan uppgifter från en tidigare RVU-undersökning för åren 2011-2016 användas, där det gick att räkna på så kallade reselement med kollektivtrafik. Antalet reselement per delresa uppgick då till i genomsnitt 1,37 för riket. Reselement överensstämmer inte heller riktigt med begreppet påstigningar. Det blir först ett nytt reselement vid byte av färdsätt. Vid byte från en buss till en annan blir det inte ett nytt reselement. Men det ger en indikation på att resorna åtminstone är 37 procent fler om varje byte av färdsätt skulle räknas som en ny resa. Räknat som reselement, under antagande att anslutningsresor beter sig på likartat sätt de senare åren, skulle RVU:s kurva i Figur 1 skifta uppåt och därmed minska skillnaden mellan undersökningarna.

I Regional linjetrafik kommer utlänningars resande med i statistiken eftersom alla påstigningar räknas oavsett nationalitet. Det är ytterligare en förklaring till de högre nivåerna jämfört med RVU som endast tar hänsyn till Sveriges befolkning. RVU räknar dessutom bara med befolkningen som är 6-84 år, vilket även det bidrar till diskrepansen.

Ovan nämna aspekter talar alla för det vi ser, att nivåerna är lägre i RVU. Något som skulle tala för motsatsen är att omfattningen av kollektivtrafik är snävare i Regional linjetrafik, eftersom bara den subventionerade delen ingår. Men som Samtrafikens databas visar, att regional linjetrafik nästan uteslutande är subventionerad, har det inte särskilt stor betydelse.

Diagrammen här under visar resor i kollektivtrafiken efter källa, för åren 2019-2022. Välj mellan totalt antal resor eller antal resor per invånare i rullisten med variabler. Figur 1 visar riket och Figur 2 visar för valt län. Använd rullisten för att välja län.

Hur ser det ut om vi bryter ner resorna i kollektivtrafik på länsnivå?

På länsnivå uppstår fler skillnader att ta hänsyn till när undersökningarna jämförs. I Regional linjetrafik omfattas inte bara länets invånare som reser med kollektivtrafiken i det egna länet, utan även besökare. Till exempel, om en person som bor i Blekinge län gör en resa i kollektivtrafiken i Stockholms län kommer resan registreras för Stockholms län. I RVU är resorna istället allokerade efter bostadslän. Med samma exempel: om en person som bor i Blekinge län gör en resa i kollektivtrafiken i Stockholms län syns den i statistiken för Blekinge län. Undersökningarna beskriver alltså resorna uppdelat på län med olika perspektiv. Det ska dock sägas att det går att ta fram resorna fördelade efter start- eller slutlän i RVU, även om det vanliga är att gå efter bostadslän. Vid en jämförelse av resorna indelade efter bostadslän och startlän är skillnaden mindre, men vi ser t.ex. att Stockholms län har 3 procent fler resor när man delar in efter startlän. Det betyder att det inte bara är länets egna invånare som reser med kollektivtrafiken i det länet. Södermanland är exempel på ett län med färre resor med indelning efter startlän, antagligen på grund av en stor utpendling från länet.

Resorna på länsnivå visar större svängningar i RVU (se Figur 2), särskilt för de mindre länen, vilket kan bero på urval. I små län där urvalet är lågt blir osäkerheten större och dessa bör därför tolkas med försiktighet.

I stapeldiagrammet här under (Figur 3) kan vi jämföra länens andel av totala resandet i kollektivtrafiken, inom respektive undersökning. Län som får många besökare (från andra län eller från utlandet) borde utgöra större andel av totalen i Regional linjetrafik jämfört med RVU. Län som vi ser sticker ut med större andel i Regional linjetrafik är Stockholms län och Västra Götalands län. Att det är storstadslänen som sticker ut går i linje med besöksstatistik. Statistik över inkvartering visar att Stockholms län följt av Västra Götalands län står för flest gästnätter. Från senaste undersökningen som mäter utländsk turism (IBIS) framkom att Stockholms län var det mest besökta området, samt att utländska besökare åkte kollektivt i hög utsträckning. Det är därmed rimligt att dessa län utgör större andel i Regional linjetrafik, som inte bara räknar in länets invånare utan även besökare som reser med kollektivtrafiken.

Antalet besökare är inte enda förklaringen till att resorna skenar iväg i vissa län mer än andra när undersökningarna jämförs. Förekomsten av anslutningsresor spelar också in här. Det skiljer sig mellan län hur vanligt det är med byten i kollektivtrafiken. Inte oväntat har Stockholms län flest reselement per delresa. Närmare bestämt visar uppgifterna (baserat på RVU 2011-2016) 1,5 reselement per delresa i Stockholm, vilket på sättet man räknar i Regional linjetrafik genererar fler antal resor jämfört med län där man gör färre byten, t.ex. Kronobergs län som visar ett nästan 1:1 förhållande.

Det här var ett nyanserat svar på den till synes enkla frågan "Hur mycket reser vi med kollektivtrafiken?" Kontentan blir att det beror på hur vi räknar. Utifrån frågeställningen får vi göra en bedömning av vilken statistikkälla som bäst passar för det som ska beskrivas. Till exempel, om syftet är att beräkna den totala belastningen på kollektivtrafiken kan Regional linjetrafik vara bäst lämpad, eftersom den har för avsikt att fånga alla resor oavsett nationalitet eller ålder. Är syftet att analysera resvanor i befolkningen ur ett bredare perspektiv, t.ex. ställa kollektivt resande i relation till andra färdsätt, kunna jämföra mellan kön, olika åldersgrupper o.s.v. då är RVU bäst.