Veckospaning 19 oktober

Avstängd sittplats på buss

Veckans intervju

Vi har ställt tre frågor till Helena Leufstadius som är VD på Svensk Kollektivtrafik, en bransch- och intresseorganisation för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och länstrafikbolagen i Sverige.

Vad arbetar Svensk Kollektivtrafik främst med just nu?
Dagsaktuellt är ekonomisk kompensation. Coronapandemin har inneburit ett kraftigt minskat kollektivt resande och den största krisen för kollektivtrafiken någonsin. Intäkterna minskar kraftigt samtidigt som kostnaderna ligger kvar. De två miljarderna som staten utlovat till nästa år är långt ifrån tillräckligt. I år tappar svensk kollektivtrafik 7,5 miljarder kronor och nästa år förväntas tappet bli lika stort. Staten har utlovat enbart 3 miljarder i kompensation för i år.

En annan dagsaktuell fråga är att hur det ska bli möjligt att öppna framdörrarna i bussarna. När framdörrarna stängdes slutade många resenärer att betala, vilket naturligtvis minskade intäkterna för våra medlemmar ytterligare. Det finns därför ett behov av att ha fler kundvärdar och fler kontroller. De stängda framdörrarna kan också öka risken för smittspridning bland resenärerna i och med att de behöver gå av och på bussen genom samma dörr.

Kommunikation, att stötta medlemmar med att få ut tydliga budskap, är också en fråga vi arbetar med just nu. Vi har haft många möten med kort varsel.

Helena Leufstadius

Helena Leufstadius, VD, Svensk Kollektivtrafik

Vilka frågor tycker era medlemmar är viktiga att ta i tu med härnäst?
Samma som ovan, ekonomi, att hitta en lösning så att det blir möjligt att öppna framdörrarna och att ensa kommunikationen.

Hur ser framtiden ut?
Det finns en massa utmaningar. Reserestriktionerna kan pågå fram till sista juni nästa år och det kan tillkomma nya, exempelvis en tvåtimmars-resebegränsning. Om inget ytterligare ekonomiskt tillskott kommer under nästa år kan det bli tal om att dra in linjer, minska turtätheten och att höja priserna. När det gäller att dra ned i trafik ligger de linjer där det inte åker så många, som på landsbygden, nära till hands samt minskad turtäthet i städerna. Om resenärer dessutom fortsatt tror att det är gratis att åka kollektivtrafik kan det få långsiktiga konsekvenser. När det gäller avtalsformer så förs en diskussion om hur riskerna ska fördelas mellan operatörerna och regionerna.

Samtidigt kommer vi inte kunna nå klimatmålen utan kollektivtrafik. Det var en stor kraftsamling för att fördubbla kollektivtrafiken 2008 vars positiva utveckling coronapandemin nu har raderat ut. Vi behöver kraftsamla igen för att visa kollektivtrafikens betydelse för att återstarta Sverige. Kollektivtrafiken kan komplettera, och i vissa fall vara en del av, utvecklingen mot ökad elektrifiering, digitalisering och automatisering.

Politik och åtgärder

Från och med idag, den 19 oktober 2020, gäller nya allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19. Till de tidigare allmänna råden läggs en möjlighet att införa lokala allmänna råd som ska kunna gälla under en begränsad tid. Om det pågår ett utbrott i en region kan Folkhälsomyndigheten, efter samråd med regionens smittskyddsläkare, besluta att de lokala allmänna råden börjar gälla i regionen eller i en del av en region. Exempel på lokala råd är att personer i det berörda området bör undvika att resa med kollektivtrafik, avstå från att resa, avstå från att besöka personer i riskgrupper och i särskilda boendeformer för äldre, avstå från att besöka restauranger, gym eller andra inomhusmiljöer där människor samlas och om det är möjligt, undvika fysisk kontakt med personer som man inte bor med.

Den 13 oktober enades EU:s medlemsstater om att harmonisera de reserestriktioner som införts till följd av covid-19 på ett bättre sätt. Följande fyra områden har identifierats som viktiga:

  • ett gemensamt system för kartläggning med olika färger (grönt, orange, rött och grått)
  • gemensamma kriterier för att införa reserestriktioner
  • en gemensam strategi för resenärer från ”röda områden” (testning och karantän)
  • tydligare och snabbare information till allmänheten.

Transportföretagen välkomnar beslutet som ett steg i rätt riktning, men anser inte att det är tillräckligt.

Världens första passteknologi anpassad för covid-19 testas nu på flyg från Heathrow i syfte att låta passagerare i framtiden resa utan risk för karantän. Detta sker med en app som heter CommonPass, ett digitalt hälsopass som innehåller data om en persons vaccin- och Covid-19 status.

Norge fortsätter att ge stöd till expressbussar och kollektivtrafik även nästa år.

Transporter och resande

Användning av munskydd kan vara ett medel för att kunna öka resandet i kollektivtrafiken

Kollektivtrafiken fortsätter att vara i fokus för covid-debatten. Under pandemin har många undvikit kollektivtrafiken av smittoskäl, och de som har använt kollektivtrafiken har kunnat resa utan att betala, vilket har medfört förluster för operatörerna. I en studie i Journal of Public Transport görs en bred genomgång och kartläggning av hur regeringar och operatörer i olika länder har hanterat och anpassat trafiken för att minimera risken för smitta. Det finns en risk att oron för smitta i kollektivtrafiken ska leva kvar i den postpandemiska fasen och att kollektivtrafiken fortsatt ses som ohälsosam. Kollektivtrafiken är viktig för att minska trängseln i trafiken, och för att nå en mer hållbar transportsektor. Studien sammanställer nyligen genomförd forskning som visar att för stängda miljöer som kollektivtrafik har korrekt användning av ansiktsmasker avsevärt minskat sannolikheten för smitta, och i vissa fall har munskydd påbjudits i kombination med en rekommendation om att inte samtala. Studien identifierar även forskningsbehov och föreslår en forskningsagenda för folkhälsokonsekvenserna av alternativa strategier och scenarier, särskilt åtgärder för att minska trängsel i kollektivtrafiken.

Möjligen kan ett embryo till en sådan åtgärd skönjas i tysta avdelningar vid kollektivt resande, vilket bland annat tillämpas av SJ.

Investering i stöd för hemarbete kan ses som en investering i transportkapacitet

En annan studie i Transport Policy har studerat resebeteendet och synen på hemarbete i Australien. Studien är den andra i en pågående serie analyser av resebeteende och aktiviteter. Denna studie gjordes under maj-juni då antalet fall av covid-19 i Australien var relativt låg, och då landet långsamt började minska restriktionerna. Under undersökningsperioden började resandet långsamt öka igen, i synnerhet med privatbil, och särskilt för shopping och sociala eller fritidsaktiviteter. Det fanns fortfarande en oro för att resa med kollektivtrafiken, men oron hade minskat. Forskarna har kunnat se att arbete hemifrån fortsätter att vara en viktig strategi för att minska resor och tryck på transportsystemet, och att det kan vara en viktig politisk åtgärd mot en mer hållbar transportframtid om den överförs till en post-pandemisk värld.

Studien fann att arbete hemifrån varit en generellt positiv upplevelse med ett betydande antal respondenter som gillat att arbeta hemifrån och, med varierande grad av arbetsgivarstöd, kan fortsätta på en högre nivå än före pandemin. Forskarna menar att investeringar i att understödja fortsatt hemarbete ska ses som en investering i transportkapacitet.

Ökad produktivitet med hemarbete

Nyttan med att arbeta hemifrån bekräftas även i en studie av OECD, som menar att de goda erfarenheterna av sådant arbete kan få människor att vilja fortsätta även i en postpandemisk framtid. Graden av hemarbete har varierat mycket mellan länder och yrkessektorer redan före pandemin (där de nordiska länderna har legat högt), vilket pekar mot att det finns möjligheter att öka arbetet hemifrån med politiska åtgärder och styrmedel. I och med att arbete hemifrån ger ökad produktivitet och andra samhälleliga fördelar kan åtgärder för att öka sådant arbetet betraktas som en investering för framtiden.

Positiva erfarenheter av hemarbete, men risker finns

En studie av Eurofound över europeiska förhållanden visade att åtminstone tre av fyra av anställda inom EU kan tänka sig att fortsätta hemarbete åtminstone då och då, även efter pandemin. De flesta rapporterade positiva erfarenheter av att arbeta hemifrån, men mycket få människor vill arbeta hemifrån hela tiden. Det finns också risker med mycket hemarbete, såsom minskad kreativitet, ökad psykisk och fysisk ohälsa, samt risker för datasäkerhet.

När resebegränsningarna upphävs vill nästan tre fjärdedelar resa ut i världen

Företaget Amadeus har ställt cirka 50 frågor till drygt 8 500 CheckMyTrip-användare från fyrtio länder runtom i världen som rest på fritiden minst en gång 90 dagar före covid-19-restriktionerna infördes. Några av resultaten från undersökningen är att:

  • Resenärer vill ha möjlighet att resa ut i världen. Nästan tre fjärdedelar säger att de vill resa inom de närmaste tre månaderna efter att covid-19 begränsningarna har upphävts. Samma majoritet säger att de förväntar sig att ha samma eller mer resebudget till hands.
  • Detaljerad information är viktigt. 66 procent svarar att information om covid-19-förebyggande åtgärder är ”mycket viktigt” att veta innan de bokar hotell, medan 62 procent säger samma sak för flygresor.
  • Katastrofplaner är inte längre valfria och alltfler tecknar en reseförsäkring, såväl unga som gamla.
  • Resebyråer är inte passé. Resenärer söker nu mer hjälp och stöd inför resor, särskilt för de längre resorna.

Om planeringen av infrastruktur


För någon månad sedan remitterade Trafikverket sitt s.k. inriktningsunderlag, inför transportinfrastrukturplaneringen för...