""

Efterfrågan på kritiska råvaror väntas öka drastiskt och Europa är många gånger beroende av import från länder utanför EU som har en monopolliknande ställning. Kommissionen pekar därför på att det finns ett behov av att minska riskerna i leveranskedjorna för att stärka unionens ekonomiska motståndskraft.

Bakgrunden till den nya förordningen står att finna i de brister som uppkom efter covid-19-pandemin och energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina. Kina är den viktigaste producenten av strategiska metaller med upp emot 80 till 90 procent av världsproduktionen för vissa metaller. EU är beroende av länder utanför unionen för 70 till 80 procent av de metaller som behövs för omställningen av ekonomin mot hållbarhet. Flera kritiska råvaror är nödvändiga för att genomföra elektrifieringen av transportsystemet.

Förordningen innehåller bland annat riktmärken för unionens inhemska kapacitet i den strategiska leveranskedjan för råvaror och för diversifieringen av EU:s försörjning fram till 2030:

  • Minst 10 procent av EU:s totala årsförbrukning av utvunnet material.
  • Minst 40 procent av EU:s totala årsförbrukning av bearbetat material.
  • Minst 15 procent av EU:s totala årsförbrukning av återvinningsmaterial. 
  • Av respektive strategisk råvara i alla relevanta bearbetningsskeden får inte mer än 65 procent av unionens årliga förbrukning komma från ett enda tredjeland.

Förordningen anger även att unionen och medlemsstaterna behöver bli mer aktiva internationellt för att diversifiera unionens import av strategiska råvaror. EU ska sträva efter att åstadkomma ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier särskilt inom ramen för Global Gateway-strategin.

Källa: France to push for ‘very ambitious’ EU raw materials diplomacy – EURACTIV.com

Den europeiska akten om råvaror av avgörande betydelse (europa.eu)