Det är viktigt att med jämna mellanrum höja blicken och fundera över sakernas tillstånd på några års sikt, även om vardagen också bjuder på många utmaningar. Häromveckan genomförde vi inom ramen för Trafikanalys ledningsgrupp en sådan övning och ägnade några stimulerande timmar åt att skåda i kristallkulan.

Vi konstaterade att det för en statistikmyndighet är utmanande att hantera det faktum att svarsfrekvensen i statistiska undersökningar de senaste åren visar en nedåtgående trend. Här handlar det om att, bland annat med hjälp av den tekniska utvecklingen, närma sig nya sätt att hämta in data: från appar och mobildata till data från uppkopplade fordon och vägtullar.

Något som vi också resonerade om var att det är lätt att överskatta det som sker här och nu, även när syftet är att titta framåt. Ta den pågående pandemin som exempel – många av de trender som har intensifierats och accentuerat under pandemin (distansarbete, digitaliseringsboost och e-handelsexplosion, för att ta några exempel) kanske skulle ha inträffat även utan en pandemi, bara lite senare än vad som nu blev fallet?

När det gäller just ett ökat inslag av arbete hemifrån tycks många ändå vara övertygade om att det inte bara är en pågående trend, utan att människors efterfrågan och beteendemönster permanent har förändrats i en sådan riktning. Detta ger förstås upphov till diskussioner om framtidens kontor – går vi mot mer av ”hubbar” istället för traditionella kontor? Det finns även tecken på att stadsmiljön kan bli en annan – om många av de människor som bor i förorter runt storstäderna faktiskt även jobbar i dessa områden kan det leda till mer levande förorter. Kanske kommer vi i framtiden att arbeta hemifrån eller samlas med människor från helt andra organisationer i kontorshubbar runt städerna snarare än att samlas med kollegor från samma organisation i traditionella kontor inne i städerna? Är ABC-staden snart en realitet?

//Mattias