Nattflygningar under höst och vinter orsakar oproportionerligt stor höghöjdseffekt
Höghöjdseffekten gör att flygets klimatpåverkan blir betydligt större än dess utsläpp av koldioxid. Effekten uppkommer inte på alla flygningar utan uppkommer oftare under höst- och vinternätter och i vissa områden som exempelvis Nordatlanten.
Genom att undvika flyghöjder, tider och regioner där kondensstrimmor lätt bildas, skulle upp till 70 % av uppvärmningen från europeiska kondensstrimmor kunna undvikas enligt en studie från Transport and Environment. Planeringen kan göras i förväg med hjälp av väderprognoser.
Höghöjdseffekten bidrar till att vissa flygningars klimatpåverkan är betydligt större än dess utsläpp av koldioxid. Effekten uppkommer av att vattenånga bildar kondensstrimmor som påverkar värmestrålningen och i förlängningen också klimatet. Bildandet av kondensstrimmor är starkt säsongsbetonad och koncentrerad i tid. I en studie av Transport and Environment konstateras att nattflygningar under höst och vinter stod för 25 procent av höghöjdseffekten, men enbart 10 procent av trafiken.
Koncentration av kondensstrimmor sker inte bara vid specifika tider på året, utan även runt specifika platser. Exempelvis är Nordatlanten en plats där förekomsten av kondensstrimmor är hög. Studiens rekommendationer är att arbetet med att minska kondensstrimmor först och främst bör ske i regioner där hög risk för uppkomst av höghöjdseffekter kombineras med relativt låg trafik. Att undvika kondensstrimmor när trafiknivåerna är under 60 % av deras årliga topp kunde ha åtgärdat cirka 70 % av den europeiska uppvärmningen av kondensstrimmor under 2019, visar studien. Omdirigering av flygtrafiken kan planeras i förväg med hjälp av väderprognoser och innan flygplanen lämnar marken. Detta skulle minska flygledarnas arbetsbelastning och säkerställa säker drift.
Källa: Avoiding contrails on night and winter flights is aviation’s… | T&E