Rådet och parlamentet fortsatt oense om klimatmål för 2050
Den 26 april ska rådet, parlamentet och kommissionen hålla en andra omgång s.k. trepartssamtal om kommissionens förslag till förordning om styrningen av energiunionen. Förordningsförslaget består i huvudsak av en mängd sammanställda rapporterings- och uppföljningskrav på energi- och klimatområdet, vilka idag är utspridda på ett antal olika direktiv och förordningar.
Förslaget innehåller dock även ett krav på att alla medlemsstater ska ta fram nationella energi- och klimatplaner, som ska vara koordinerade med grannländerna. Detta, hoppas kommissionen, ska bli det viktigaste redskapet för att samordna unionens energi- och klimatpolitik och sänka kostnaderna för densamma.
Inför mötet den 26 april har rådets ordförande (Bulgarien) tagit fram ett förhandlingsdokument, som visar på ett antal punkter där rådet och parlamentet har skilda åsikter. Ett exempel är att rådet vill att det tydligt ska stå i förordningen att EU har som mål att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2050, och att man därefter ska uppnå negativa utsläpp. Rådet stödjer istället kommissionens ursprungliga formulering om att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen med 80-95 procent till 2050. Ett annat exempel är att kommissionen och parlamentet vill att medlemsstaterna ska ta fram sina nationella klimat- och energiplaner senast till 1 januari 2019, medan rådet vill att länderna ska få ytterligare ett år på sig.
Läs mer om kommissionens förslag.
Läs mer om förhandlingsdokumentet.
Källor: ENDS Europe, www.nilssonproduktion.se