EU vill stärka styrningen för att påskynda investeringar i höghastighetsjärnväg inom TEN-T

I planen finns flera åtgärder för att undanröja långvariga hinder som, enligt kommissionen, har fördröjt och ökat kostnaderna för gränsöverskridande projekt inom TEN-T. En sådan åtgärd handlar om att stärka EU:s förmåga att styra medlemsstaternas genomförande av dessa projekt.⁵

Skilda nationella prioriteringar och begränsade möjligheter för EU att styra bromsar framdriften

Redan 2018 konstaterade Europeiska revisionsrätten att det fanns risk för att EU:s långsiktiga plan för höghastighetstrafik inte skulle bli genomförd.⁶ Revisionsrätten pekade då på omfattande förseningar och kostnadsöverskridanden (se även Trafikanalys).⁷ Ett centralt problem som lyftes var att medlemsstaternas nationella prioriteringar ofta skiljer sig från TEN-T-planerna.⁸ Revisionsrätten menade att de nationella höghastighetsnäten visserligen växte, men att medlemsstaterna inte prioriterade banor som korsar nationsgränser i tillräckligt stor utsträckning.⁹

I en uppföljande rapport 2020 pekade revisionsrätten åter på samma problembild. Denna gång konstaterade de även brister i EU:s tillsyn av genomförandet av gränsöverskridande projekt.¹⁰ Även om EU-kommissionen kan övervaka projekt och begära förklaringar vid förseningar (enligt artikel 64 punkt 3 i TEN-T-förordningen¹¹) samt inleda överträdelseförfaranden (enligt artikel 258 i EUF-fördraget¹²) används sällan dessa verktyg för att påskynda projekten.¹³

Artikel 8.5 i TEN-T-förordningen anger att genomförandet av projekt av gemensamt intresse grundar sig på ”projektens mognadsgrad, deras förenlighet med rättsliga förfaranden på nationell nivå och på unionsnivå samt tillgängliga ekonomiska resurser, utan att det påverkar medlemsstaternas eller unionens ekonomiska åtaganden”. Detta öppnar i praktiken för att medlemsstaterna kan prioritera bort åtgärder i nätet och begränsar samtidigt ytterligare kommissionens möjligheter att rättsligt agera. Exempelvis betonar regeringen att Sveriges åtaganden att utveckla och genomföra åtgärder i nätet gäller under förutsättning att de ryms inom tillgängliga ekonomiska resurser.¹⁴

Vidare innebär skillnader i medlemsstaternas nationella lagstiftningar – till exempel gällande tillståndsbedömningar inom miljörättsområdet – att genomförandetakten för gränsöverskridande projekt varierar inom EU.¹⁵ Ett konkret exempel som illustrerar denna utmaning är utbyggnaden av den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält mellan Danmark och Tyskland. I det projektet införde Danmark en projektspecifik bygglag, medan långdragna rättsliga överklaganden i Tyskland försenade byggstarten och medförde ökade kostnader.¹⁶ Den juridiska komplexiteten i samordningen av gränsöverskridande projekt har också belysts i den så kallade möjlighetsstudien som Trafikverket och det norska Jernbanedirektoratet genomfört för sträckan Stockholm–Oslo.¹⁷

EU har över tid arbetat för att effektivisera genomförandet av gränsöverskridande projekt i TEN-T genom att försöka förenkla och rationalisera tillståndsprocesser, tidsfrister och administrativa förfaranden samt genom att övergripande stärka samordningen mellan medlemsstaterna.¹⁸ Trots harmoniserade åtgärder på EU-nivå beskrivs den praktiska tillämpningen inom medlemsstaterna som splittrad.¹⁹

Föreslagna åtgärder ska flytta fokus från nationella prioriteringar till ökad europeisk samordning

För att säkerställa att betydande investeringar görs föreslår kommissionen att EU:s styrning av planering, finansiering och samordning av höghastighetsjärnvägsnätet ska stärkas.²⁰ Bland annat ska det under 2026 genomföras en översyn av direktivet för påskyndat genomförandet av TEN-T²¹, i syfte att ytterligare åstadkomma snabbare och mer enhetliga tillståndsprocesser.²² Kommissionen planerar även att under 2026 stärka TEN-T‑ koordinatorernas roll med ett tydligare mandat att driva på arbetet samt föreslå åtgärder och rekommendationer i arbetsplaner för europeiska transportkorridorer, för att snabbt och samordnat avlägsna gränsöverskridande flaskhalsar och slutföra saknade nationella länkar i TEN-T-nätet.²³ Utifrån detta arbete ska kommissionen under 2027 fastställa bindande tidslinjer för borttagning av infrastrukturflaskhalsar och utveckling av höghastighetssträckor.²⁴

Ett centralt verktyg som planeras under 2026 är en samordnad finansieringsstrategi (”High-Speed Rail Deal”), med övergripande syfte att mobilisera offentlig och privat finansiering för gränsöverskridande projekt.²⁵ Finansieringsstrategin ska samordnas och koordineras med EU:s finansieringsprogram för utbyggnad av transportinfrastruktur inom TEN-T, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE²⁶). I förslaget till ny FSE-förordning för perioden 2028–2036 är fokus på gränsöverskridande projekt tydligare än tidigare, och möjligheten att erhålla finansiering för nationella projekt utan gränsöverskridande inslag ska därmed begränsas (se även Trafikanalys remissvar på förslaget).²⁷ Enligt förslaget ska projekt som finansieras av FSE kunna ske fristående från den nationella nivån, vilket förutsätter ökad samordning och styrning på EU-nivå.

På det stora hela vill alltså EU skapa en mer synkroniserad process som stärker dess roll i planering och prioritering av transportinfrastruktur, där infrastrukturperspektivet i högre grad ses som ett europeiskt sammanhållningsverktyg snarare än enbart en nationell fråga.

Avslutande reflektioner

Mot bakgrund av att medlemsstaterna historiskt har prioriterat gränsöverskridande projekt i begränsad omfattning framstår kommissionens intention att stärka styrningen av dessa projekt ur ett EU-perspektiv som välgrundad. Vi ser exempelvis i Trafikverkets förslag till ny nationell plan för perioden 2026–2037²⁸ – där prioriterade sträckor i stomnätet²⁹, såsom Stockholm–Oslo, utelämnas – att Sverige i dagsläget inte motsvarar de högt ställda ambitionerna i EU:s plan för höghastighetsjärnväg och TEN-T.

Det faktiska genomslaget av planens föreslagna åtgärder är dock i dagsläget svårt att bedöma då det sannolikt kommer att innebära en maktförskjutning från den nationella nivån till den gemensamma EU-nivån. Bortsett från det kommer vissa av åtgärderna sannolikt också ha särskild potential att öka effektiviteten i utbyggnaden och kan förhoppningsvis även fungera som förutsättningsskapande för andra åtgärder.

Eftersom EU:s juridiska styrmedel är relativt begränsade bör ökade ekonomiska incitament i kombination med stärkt styrning på EU-nivå – inom ramen för High-Speed Rail Deal och särskilt med den nya utformningen i förslaget till FSE-förordningen för perioden 2026–2038 – antas bli centrala i att öka framdriften. Genom att sätta villkor för vilka typer av projekt som kan kunna finansieras av EU-medel och på vilket sätt, flyttar EU alltså nu fram sin position för att öka takten i genomförande av infrastrukturutbyggnaden för att åstadkomma ett sammanlänkat Europa.

Sverige som är perifert beläget inom EU med få länkar till sina grannar, riskerar emellertid med den nya inriktningen att missgynnas.  

Referenser

¹ European Commission, Mobility and transport. Trans-European Transport Network (TEN-T). Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) – Transport och rörlighet

² European Commission, Mobility and transport. Commission launches plan to accelerate high-speed rail across Europe. Kommissionen lägger fram en plan för att påskynda byggandet av höghastighetståg på järnväg i Europa – Transport och rörlighet

³ Sveriges Radio 2025-11-05. EU-förslag: Stockholm – Köpenhamn på fyra timmar - P4 Stockholm | Sveriges Radio

⁴ European Commission, Mobility and transport. Commission launches plan to accelerate high-speed rail across Europe. Kommissionen lägger fram en plan för att påskynda byggandet av höghastighetståg på järnväg i Europa – Transport och rörlighet

⁵ Ibid.

⁶ Europeiska revisionsrätten (2018). Ett europeiskt järnvägsnät för höghastighetstrafik: ännu inte verklighet utan fortfarande ett oändamålsenligt lapptäcke. A European high-speed rail network: not a reality but an ineffective patchwork, s. 7.

⁷ Ibid, s. 8-9.  

⁸ Ibid, s. 7.

⁹ Ibid.

¹⁰ European court of auditors (2020 EU transport infrastructures: more speed needed in megaproject implementation to deliver network effects on time. SR 10 2020 : EU transport infrastructures: more speed needed in megaproject implementation to deliver network effects on time, s. 6.

¹¹ EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2024/1679 av den 13 juni 2024 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, om ändring av förordningarna (EU) 2021/1153 och (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordning (EU) nr 1315/2013

¹² EUR-Lex. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt | EUR-Lex

¹³ European court of auditors (2020 EU transport infrastructures: more speed needed in megaproject implementation to deliver network effects on time. SR 10 2020 : EU transport infrastructures: more speed needed in megaproject implementation to deliver network effects on time, s. 5.

¹⁴ Regeringen (2024). Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera. Proposition 2024/25:28, s. 9.

¹⁵ European Commission, Mobility and transport (2025). TECHNICAL REPORT Of the Joint Workshop on Reducing the Cost of High-Speed Rail Construction of the 9 European Transport Corridors MADRID 20 - 21 May 2025. e9167b5d-ac96-4299-894a-2fe69d00350d_en, s. 10-11.

¹⁶ Ibid. s. 10.

¹⁷ Mulighetsstudie Oslo-Stockholm (2022). 2022:160. Mulighetsstudie Oslo–Stockholm_V05-01.

¹⁸ DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2021/1187 av den 7 juli 2021 om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

¹⁹ European Commission, Mobility and transport (2025). TECHNICAL REPORT Of the Joint Workshop on Reducing the Cost of High-Speed Rail Construction of the 9 European Transport Corridors MADRID 20 - 21 May 2025, e9167b5d-ac96-4299-894a-2fe69d00350d_en, s. 10.

²⁰ Europeiska kommissionen 2025-11-05. Bättre förbindelser i EU med snabbtåg. Bättre förbindelser i EU med snabbtåg - Europeiska kommissionen

²¹ DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2021/1187 av den 7 juli 2021 om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

²² COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Connecting Europe through High-Speed Rail. Brussels, 5.11.2025 COM(2025) 903 final, s. 19. 

²³ Ibid.  

²⁴ Ibid.

²⁵ Ibid.

²⁶ EUR-Lex. Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) - EUR-Lex

²⁷ Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL establishing the Connecting Europe Facility for the period 2028-2034, amending Regulation (EU) 2024/1679 and repealing Regulation (EU) 2021/1153.

²⁸ Trafikverket (2025. Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. 2025:111. FULLTEXT01.pdf.

²⁹ Stomnätet utgör de mest strategiskt viktigaste delarna i TEN-T. Stomnätet ska enligt TEN-T-förordningen vara färdigställt till senast 2030.