Statistikens ändamål och innehåll

Ändamålet med statistiken är att beskriva verksamheten vid järnväg, spårväg respektive tunnelbana i Sverige och dess utveckling över tid. Verksamheten beskrivs utifrån fyra huvudområden: trafik, transporter, fordon och infrastruktur. Statistiken redovisas årligen och kompletterar den kvartalsvisa järnvägs­statistiken som ingår i Trafikanalys publikation Järnvägstransporter.

Person- och godstrafiken beskrivs främst genom trafik- och transportarbete (person- och tonkilometer), antal resor och godsmängd. Vidare finns statistik om infrastrukturens omfattning, till exempel sammanlagd banlängd och antal korsningar. Företagen som trafikerar infrastrukturen förtecknas och deras insatser i form av fordon och personal summeras.

Årsstatistiken följer kalenderår. De uppgifter som avser tillståndet ett visst datum, t.ex. bestånd av fordon, redovisas per den 31 december varje år.

Statistikens framställning

Statistiken bygger på en totalundersökning av all kommersiell trafik på järnväg, spårväg respektive tunnelbana i Sverige. Undantagen är museitrafik, trafik inne på rangerbangårdar, industriområden, hamnar och liknande anläggningar samt tjänstetransporter. Transporterna som trafiken utför undersöks, så även den infrastrukturen som trafikeras och de fordon som står till förfogande.

Underlaget till statistiken samlas in via elektroniska frågeformulär som skickas till svenska och utländska tågoperatörer, regionala kollektivtrafikmyndigheter, infrastruktur­förvaltare och vissa andra företag verksamma inom järnväg, spårväg eller tunnelbana i Sverige. Uppgiftslämnarna identifieras främst genom de underlag som finns i Trafikverkets uppföljningssystem för järnvägstransporter.

Statistikens kvalitet

Uppgiftslämnare har i regel skyldighet att lämna uppgifter till undersökningen och svar kommer in från samtliga. Statistikens tillförlitlighet påverkas i hög grad av uppgiftslämnarnas förmåga och metoder att mäta undersökningsvariablerna. Detta kan skilja sig åt mellan uppgiftslämnarna, särskilt om resande och personkilometer. Exempelvis kan antal resenärer i vissa fall baseras på biljett­försäljning medan i andra fall på resvaneundersökningar som genomförs med olika frekvenser.

Det förekommer även osäkerhet kring hur många resenärer som under en resa byter mellan flera tåg. En resenär kan därför i vissa fall räknas flera gånger under samma resa. Detta gäller i första hand kortväga resor där periodkort ofta används.

Dubbelräkningar av godsmängden kan också förekomma om det exempelvis sker en förflyttning av godset mellan två tåg tillhörande olika operatörer. När det har varit möjligt har dessa dubbelräkningar avräknats.

När väsentliga brott har uppstått i tidsserierna markeras det med horisontella eller vertikala streck i tabellerna och en fotnot som ger en närmare förklaring.