""

Inom ramen för ett regeringsuppdrag har Trafikanalys kartlagt den kunskap som finns om användningen av tunga fordon i urbana miljöer. Kartläggningen har genomförts mot bakgrund av senare tids terrorbrott med tunga fordon, detta för att identifiera åtgärder och alternativa transportlösningar som begränsar användningen av tunga fordon i innerstadsmiljö.

Delredovisning och slutredovisning av uppdraget

Rapport 2017:23
Publicerad:  1 december 2017

Rapporten är en delredovisning av ett regeringsuppdrag som slutredovisas 15 mars 2018. Huvudslutsatsen är att tillgänglig, nationell statistik inte är och sannolikt inte heller i framtiden blir ett rimligt underlag för att analysera risker för terrorbrott med hjälp av vägfordon. Sådana risker behöver bedömas och analyseras mot bakgrund av lokala transport- och trafikanalyser. 

För att kunna göra närmare beskrivningar av användningen av tunga fordon behövs det mer systematiska kunskaper om fordonens körmönster och vad som transporteras. Den statistik som finns idag är i huvudsak inriktad på att beskriva delar av transportsystemet och blir dessutom bristfällig när den bryts ned på regional och lokal nivå.

I rapporten har de möjligheter som främst kommunerna har att reglera och kontrollera fordons rörelser i urbana miljöer inventerats. En generell slutsats är att kommunerna har goda möjligheter att reglera trafiken. I slutrapporten tillkommer en redovisning och analys av de tekniska förutsättningarna för att begränsa fordonsanvändningen.

Officiell statistik ger alltså inte svar på hur godstransporter i städerna ser ut. Flödesmätningar uppskattar andel tung trafik på vägar, men är ett relativt trubbigt mätverktyg där det inte alltid går att urskilja typ av tunga fordon och exempelvis skilja mellan lastbilar och bussar.

Av de drygt 39 miljoner transporter som svenskregistrerade tunga lastbilar fraktade inom Sverige under 2016 startade och slutade omkring 30 procent inom storstadsområdena Stor-Stockholm, Stor-Malmö och Stor-Göteborg. Sett till antalet kördes inom Stor-Stockholm 5,3 miljoner, inom Stor-Malmö 2,5 miljoner samt inom Stor-Göteborg 2,7 miljoner transporter med start och slut inom var och en av de tre storstadsområdena under 2016.

Med hjälp av befintliga uppgifter som har tagits fram på kommunal nivå kan ögonblicksbilder ges över enskilda studerade områden. Trafikflödesmätningar, trängselskattedata, och enskilda logistikprojekt kan ge oss en uppfattning om i första hand fordonens omfattning (antal) och typer av fordon (tunga eller lätta) men ibland också om deras användning inom vissa utpekade områden. För att ge en bild av den urbana miljön (där många människor vistas samtidigt) presenterar rapporten även beskrivningar av kunskaperna om fotgängarflöden i Stockholm, Göteborg och Malmö.