Sjöfartsstödets effekter 2021 och 2022

Förhållandena varierar emellertid mellan skilda sjöfartssegment. Som en följd av ökad trafik och försäljning minskade sjöfartsstödets andel av omsättningen från knappt 9 procent år 2020 till knappt 8 procent 2021 och till knappt 6 procent år 2022.

För att möta den internationella regelverkskonkurrens som råder för sjöfartsnäringen ger Sverige, under vissa villkor, ett s.k. sjöfartsstöd till svenska rederier för att täcka kostnader för sjömäns arbetsgivaravgifter och källskatt. År 2021 utbetalades 1,18 miljarder kr i sjöfartsstöd vilket var något mindre än 2020. År 2022 utbetalades 1,33 miljarder kr i stöd vilket var mer än 2020 men inte lika mycket som 2019. Det genomsnittliga stödet per rederi är inte heller tillbaka på 2019 års nivå.

Vi analyserar även rederiernas ekonomiska effektivitet och år 2021 var effektiviteten totalt sett högre jämfört med såväl året innan som året efter.

I årets rapport gör vi också en särskild analys av de så kallade managementbolagen och hur en omallokering av bolagen skulle påverka resultaten. På grund av managementbolagens annorlunda kapitalstruktur jämfört med konventionella rederier får det vissa effekter på resultaten. Vi landar i slutsatsen att behålla dessa bolag i ett eget segment.

Sammantaget illustrerar analysen att rederierna återhämtar sig från pandemieffekterna, men som helhet inte är tillbaka på samma nivå som 2019. Sjöfartsstödets andel av omsättningen minskar, men lönsamheten mätt med olika nyckeltal är fortsatt beroende av stödet. Svensk internationell rederinäring agerar på en arena med hård konkurrens.

Konkurrensen med andra länder och världsdelar illustreras av att EU, i strid med sin egen generella inriktning, tagit fram riktlinjer som tillåter statligt stöd till just sjöfarten. De länder som vill ha en egen flotta tvingas anpassa sina villkor efter det internationella läget