Foto: Mostphotos

Resvaneundersökningen är fortsatt enda källan som redovisar svenskarnas dagliga resande per färdsätt, beskriver ärendet med resan och resenären utifrån ålder och kön. Men mobilnätsdata kan vara ett värdefullt komplement för att beskriva resflöden, speciellt när det gäller viss geografisk nedbrytning eller kortare tidsintervall. Det visar en analys av de två olika metoderna för att mäta resande.

Läs/ladda ner publikationen

PM 2023:6
Publicerad:  28 september 2023

Trafikanalys beskriver svenskarnas dagliga resande med hjälp av en väl utarbetad enkätundersökning, den nationella resvaneundersökningen Resvanor i Sverige, även benämnd RVU. För att se om det går att beskriva resorna med bättre kvalitet och en utökad redovisning har vi undersökt möjligheten att ta hjälp av mobilnätsdata. En ytterligare frågeställning är om det går att använda mobildata som underlag för att ta fram officiell statistik med de kvalitetskrav som då ställs på statistiken. 

​Mobilnätsdata och resvanedata insamlad via enkätundersökning, har olika styrkor. Med mobilnätsdata kan resandevolymer i olika relationer beskrivas mer utförligt, medan RVU ger information om resenären och syftet med resan, vilket saknas i mobilnätsdata.

Statistik framtagen från mobilnätsdata kan ge betydligt fler resor än resvaneundersökningen, vilket gör att resandet kan beskrivas mer utförligt. Exempelvis kan resorna brytas ner på fler reserelationer, på dagar och på timmar med mobilnätsdata.

Resvaneundersökningen ger information som är viktig för att kunna beskriva svenskarnas resande så som att fånga ärendet med resan, vilket inte går via mobilnätsdata. Även färdsätt har visat sig vara svårt att fånga genom mobilnätsdata och av sekretesskäl är det svårt att få information om individen. 

Resultat ur den här promemorian visar att mobilnätsdata är ett möjligt komplement till RVU för att beskriva resflöden totalt i Sverige, inom län och per år. Utöver det finns det med mobilnätsdata möjligheter att beskriva antal resor på finare nivåer och på tidsperioder <1 år.

I de jämförande analyser som vi har gjort ser vi att det finns resultat från mobilnätsdata som inte är helt tillförlitliga vid vissa nedbrytningar, därmed blir slutsatsen att finare geografiska nivåer än inom län och kortare tidsperioder <1 år kan tas fram per uppdrag/förfrågning efter kvalitetskontroll, men inte användas som underlag till löpande statistikproduktion.

Det finns med mobildata möjligheter att snabbare kunna beskriva transportutvecklingen vid exempelvis nyanlagda verksamheter eller bostadsområden. Mer aktuell och geografiskt nedbruten statistik kan även tjäna som underlag för förändrade resmönster, som till exempelvis en pandemi.

Ett införande av mobilnätsdata som underlag till statistik bygger på grundförutsättningen att en långsiktig och säker lösning för inflödet av mobilnätsdata kan säkerställas.