Källor och definitioner för Transportläget

Vägtrafik

Trafikarbete på statligt vägnät

Trafikarbetet beskriver hur mycket trafik som totalt går på vägnätet och uttrycks i fordonskilometer. Trafikverket publicerar varje vecka förändring av trafikarbetet på hela det statliga vägnätet, vilket omfattar landsvägar och större genomfartsleder i de större städerna. Varken kommunala eller enskilda vägar ingår i underlaget. Ungefär 3/4 av trafikarbetet på de svenska vägarna utförs normalt på de statliga vägarna. Mätresultat tas fram för trafiken totalt och för tung trafik där tung trafik omfattar tunga lastbilar och bussar. Observera att de procentuella förändringarna som Trafikverket beräknat anges med konfidensintervall på deras hemsida.

Trafikarbetet är summan av alla kilometer som körs med fordon i ett visst vägnät under en given tidsperiod, en vecka i det här fallet. Vägnätet består av vägsträckor. Trafikarbetet, antal körda kilometer, på en vägsträcka är antal fordon (trafikflödet) som passerar sträckan multiplicerat med vägsträckans längd. Trafikarbetet för hela vägnätet får man genom att summera varje delsträckas trafikarbete.

För att bestämma hur trafikarbetet förändras räcker det med att räkna ut hur trafikflödet, dvs. antal passerande fordon, förändras procentuellt. Det beror på att det sker små förändringar av vägnätets sträckning från ett år till ett annat. För att räkna ut hur trafikflödet förändras delas vägsträckorna in i grupper så att de har ungefär samma trafikflöde och så att de är homogena vad gäller egenskaper som kan antas påverka trafikutvecklingen. I varje sådan grupp väljs en plats på måfå och där installerar man en trafikmätningsstation. För varje sådan trafikmätningsstation beräknas den relativa förändringen av trafikflödet och dessa vägs samman till en relativ trafikflödesförändring för hela vägnätet. Eftersom vägnätet antas vara ungefär detsamma kommer den relativa trafikflödesförändringen att svara mot den relativa förändringen av trafikarbetet, antal körda kilometer. Det finns drygt 80 trafikmätningsstationer.

Trafikverket tar hänsyn till kalendereffekter och jämför t.ex. påskveckan 2019 med påskveckan året innan, för direkt jämförbarhet. Detsamma gäller hela vanliga veckan före påsk respektive vecka efter påsk. Julveckan (vecka 52) och nyårsveckan (vecka 53) 2020 jämfördes med motsvarande ”konstruerade” jämförbara veckor 2019. För vecka 52 2020 uppmättes en stor minskning i tung trafik (-18 procent) och i vecka 53 en stor ökning (+13 procent). Vi anser det osannolikt att dessa stora förändringar skulle spegla reella förändringar och väljer därför att presentera ett genomsnitt av veckorna 52–53 för båda veckorna: -3 procent. Det förändringstalet är i samma nivå som varit under hela november – december.

För mer om trafikarbetets veckovisa förändring på statliga vägar se Trafikverkets webbplats. För närmare beskrivning av metoden som används se även deras dokumentation i ”Dataproduktspecifikation –Trafikarbetets förändring (TF)” samt ”Metodbeskrivning Undersökningen av trafikarbetets förändring”.

Passerande fordon vid trängselskattestationer

För att åka in och ut ur centrala Stockholm och Göteborg med personbil, lastbil eller lättare bussar betalar fordonsägare en trängselskatt vid varje passering. Transportstyrelsen ansvarar för att besluta om trängselskatt när ett fordon passerar vid betalstationer. Vi har fått månatliga uppgifter från dem om totalt antal fordon som fångats av mätstationerna, under skattebelagda tider, även av fordon som är skattebefriade. I Stockholm finns 20 betalstationer och i Göteborg 36 betalstationer. Trängselskatt betalas per passerande fordon under måndag-fredag, alla månader utom juli (fr.o.m. 2020 beskattas dock passerande fordon första veckan i juli i Stockholm). Undantag från skatt är nätter, vissa helgdagar och vissa fordon (utryckningsfordon, bussar med totalvikt av minst 14 ton, diplomatregistrerade fordon, motorcyklar samt militära fordon).

Skattens storlek varierar över dygnet, i Stockholm i intervallet 11–45 kr per passage i högsäsong som råder i skrivande stund. I lågsäsong varierar avgiften i intervallet 11–35 kr. Essingeleden har särskilda belopp. I Göteborg är skatten mellan 9 och 22 kr. Det finns en maxtaxa som vid de dyraste passagetiderna motsvarar i Stockholm tre passerande fordon per dygn och i Göteborg knappt tre passerande fordon per dygn. Göteborg har också en flerpassageregel som innebär att en bil som passerar flera betalstationer inom 60 minuter bara beskattas en gång. Det belopp som då ska betalas är det högsta beloppet av de passagerna. Drygt 40 procent av alla passerande fordon i Göteborg omfattas av flerpassageregeln.

Transportstyrelsen ansvarar för att administrera trängselskatterna och mätstationerna mäter samtliga fordon som passerar, under hela dygnet och även de fordon som inte omfattas av trängselskatt. De antal passerande fordon som vi presenterar i Transportläget är passerande fordon som identifierats som personbil, lastbil (lätt eller tung) eller buss. Det sker fler passerande fordon än så, passerande fordon där systemet inte lyckats identifiera och fastställa vilken fordonstyp som gjort en passering inklusive fordonspasseringar där systemet fångat motorcyklar, mopeder etc. (som inte är skattepliktiga).

Om vi jämför totalen av de passerande fordonen vi fått uppgifter för (personbil + lastbil + buss) med totalt antal passerande fordon som presenteras på Transportstyrelsens webbplats, så är summan av de uppgifter vi använder ungefär 98 procent av totalen i både Göteborg och Stockholm. Det betyder att ungefär 2 procent av totalt antal passerande fordon är mopeder, MC samt skattebelagda fordon som inte kan kategoriseras som personbil, lastbil eller buss.

Samtliga månadsuppgifter för 2020 och 2021 som vi presenterar i Transportläget har räknats om för att motsvara samma antal dagar med trängselskatteuttag som gällde under samma månad 2019. Till exempel under mars 2020 var det 22 dagar med trängselskatt mot 21 dagar mars 2019. Därför ”korrigeras” antal passerande fordon under mars 2020 ned genom multiplikation med kvoten 21/22. På så sätt blir antal passerande fordon i mars 2020 jämförbart med antalet i mars 2019. I april 2020 hade Göteborg 18 dagar med skatteuttag och Stockholm 20 dagar på grund av nya regler om utökat skatteuttag fr.o.m. 1 januari 2020. Båda städerna hade 18 dagar med skatteuttag 2019 och 2020 års uppgifter för april för Stockholm ”korrigeras” därför ned med kvoten 18/20.

Hittills har ingen trängselskatt tagits ut under juli månad men i juli 2020 infördes trängselskatt i Stockholm, de fem första vardagarna utom lördag. Eftersom ingen skatt togs ut i juli 2019 finns inget jämförelseår för dessa uppgifter och juli månad utelämnas därför i figurer och text om trängselskatter. För mer information om trängselskatterna se Transportstyrelsens webbplats.

Järnväg

Källan till uppgifterna om järnväg är Trafikverkets datalager för uppföljning av tågtrafik. Data omfattar trafiken på statens spåranläggningar, Inlandsbanan, Arlandabanan samt svenska delen av Öresundsbron. I Transportläget inkluderar vi endast person- och godståg. Andra tåg, exempelvis tjänstetåg som inte avser att transportera gods eller passagerare, är exkluderade. Mindre korrigeringar av uppgifterna i datalagret kan förekomma, vilket beaktas.

Tre mått används för att beskriva utvecklingen inom järnväg. För beskrivning av persontågstrafiken används tågkilometer och genomsnittlig tåglängd. En tågkilometer motsvarar ett tåg som framförts en kilometer. För beskrivning av godstrafiken på järnväg används bruttotonkilometer av tåg för att få en koppling till mängden gods som transporteras. Bruttotonkilometer av ett tåg beräknas som tågets vikt (inkl. godsets vikt) multiplicerat med sträckan tåget framförts i kilometer.

I avsnittet om gränsöverskridande trafik presenteras även uppgifter om antal person- och godståg. Mätpunkterna på den svenska sidan om gränsen ligger inte alltid precis vid övergången mellan Norge och Sverige, vilket innebär att vi inte vet om persontågen färdats över nationsgränsen. För godståg till och från Norge räknas varje gränsövergång som ett tåg. Det gör att transittrafik från Norge till Norge genom Sverige räknas som två tåg.

Tågkilometer och genomsnittlig tåglängd för persontågen presenteras efter tre tågsorter:

Kortdistanståg:

Persontåg som avser att transportera resenärer lokalt. Tågen annonseras vanligtvis som flyg- eller pendeltåg.

Medeldistanståg:

Persontåg som avser att transportera resenärer regionalt. Tågen annonseras vanligtvis som regionaltåg.

Långdistanståg:

Persontåg som avser att transportera resenärer interregionalt. Tågen annonseras vanligtvis som fjärr-, natt- eller snabbtåg.

Klassningen av tågsort bestäms av respektive tågoperatör i samråd med Trafikverket och avser att avspegla såväl tågets transportuppgift som tekniska egenskaper. För cirka en procent av framförda tågkilometer (persontåg) saknas uppgift om tågsort.

Uppgifterna om tågtrafik som presenteras i Transportläget är hämtade direkt från Trafikverkets datalager och har inte bearbetats i något kvalitetshöjande syfte. Därför bör uppgifterna användas främst som en indikator för utvecklingen av trafiken. De absoluta nivåerna innehåller en större osäkerhet. Tidigare studier visar att uppgifter om tågkilometer håller hög kvalitet medan uppgifterna om bruttotonkilometer är mer osäkra, även om kvaliteten blivit bättre över tid. För godstågen under år 2020 hittills är korrelationen mellan tågkilometer och bruttotonkilometer 0,93, dvs. dataserierna följer varandra väldigt nära.

Sjöfart

Metoden för att mäta anlöp per vecka bygger på en kombination av två olika datakällor, dels AIS-data som fartygen sänder ut kontinuerligt under färd, dels Lloyd´s Agency Network som bekräftar att ett fartyg har anlöpt en viss hamn. Data utifrån dessa två källor är samordnade och kan hämtas från dataportalen Seasearcher (betaltjänst). Enbart lastfartyg redovisas i Transportläget. Passagerarfartyg kan inte redovisas på grund av kvalitetsbrister i dataleverantörens register. Framförallt handlar det om undertäckning i färjetrafiken, det omöjliggör jämförelser mellan 2019 och 2020.

Från Seasearcher har vi sökt ut samtliga fartygsanlöp till 40 svenska hamnar. De fartyg som inte använder AIS-utrustning finns inte med i urvalet. De 40 hamnarna är utvalda efter deras nivå på hanterad godsvikt i den officiella statistikprodukten Sjötrafik, ordnat så att de största hamnarna inkluderas. Vissa hamnar där data inte uppnår tillräcklig kvalitet är exkluderade från nämnd ordning. De 40 hamnar vi har med i urvalet hanterar cirka 80 procent av godsmängden i svenska hamnar.

Vi tar enbart med fartygstyper som hör till gruppen lastfartyg. Därmed exkluderar vi fartygstyper som passagerarfartyg (även fartygstypen passenger ro/ro i Seasearcher exkluderas men däremot inkluderas fartygstypen ro/ro i Seasearcher), yacht, bogserbåt, isbrytare, fiskefartyg med flera.

Täckningen i antal anlöp har blivit bättre efter november 2019 så därmed kan det finnas en underskattning av antal anlöp 2019.

Flygtrafik

LFV (Luftfartsverket) ansvarar för flygtrafikledning i Sverige och tar fram statistik över antal flygrörelser i Sverige. Flygrörelserna kan delas upp på starter respektive landningar, i inrikes- respektive utrikestrafik, till och från olika länder med mera. Därtill är överflygningar i svenskt luftrum också en typ av flygrörelse. Statistiken som LFV tar fram visar antalet flygrörelser per dag och per vecka. Uppgifterna baseras på Eurocontrols databas. Den omfattar samtliga registrerade flygrörelser, dvs. all trafik som omfattas av flygledning.

I Transportläget används antal inrikes landningar respektive antal utrikes starter och landningar sammantaget, på svenska flygplatser, som indikatorer över svensk flygtrafik. Vi kallar dessa i texten för inrikes respektive utrikes flygningar.

Transportstyrelsen samlar in uppgifter svenska trafikflygplatser om antal passagerare och mängd frakt med flyg, som bland annat är underlag för Trafikanalys officiella statistik om luftfart. Transportstyrelsen ställer samman underlagen och publicerar uppgifter månadsvis på sin webbplats. Under 2019 var det stora bortfall i redovisade fraktvolymer och vi väljer därför att endast presentera utvecklingen för antal passagerare.

Gränsöverskridande trafik

Passerande vägfordon på Öresundsbron presenteras månadsvis av Öresundsbro Konsortiet. De benämningar vi använder är enligt nedan:

  • Bilar benämns i Transportläget
  • Personbilar m. släp, husbilar och minibussar benämns i Transportläget Personbilar m. husvagn.
  • Last- och varubilar från 6 m benämns i Transportläget
  • Bussar och motorcyklar benämns på samma sätt.

Finska Trafikledsverket publicerar månadsdata över mängden fordonstrafik vid Finlands landsgränsers gränsövergångsställen. Data samlas in via automatiska mätstationer för trafikinformation och för en del gränsövergångsställen erhålls data via Tullens system. Passerande fordon är uppdelade på lätt trafik (person- och paketbilar) respektive tung trafik (lastbilar och bussar).

Andra transportrelaterade indikatorer

Vi hänvisar till vissa källor i texten men de områden som behöver mer ingående beskrivning följer nedan.

Omsättningsutveckling

SCB redovisar samtliga branschers försäljningsutveckling baserad på uppgifter från momsregistret. Publiceringen sker för att skildra effekter av coronapandemin, utanför ordinarie produktion och kategoriseras som temporär statistik. Statistiken är framtagen för att ge en aktuell bild av det ekonomiska läget i näringslivet. Omsättningsutvecklingen bygger på momsuppgifter som kompletterats med data som produktionsvärdeindex (PVI) som i sin tur baseras på en enkätundersökning. Statistiken är varken fastprisberäknad eller kalenderkorrigerad. I mars finns det en kalendereffekt som vid kalenderkorrigering skulle ha sänkt försäljningsutvecklingen 2020 jämfört med förra året.

SCB bedömer att statistiken håller hög kvalitet för hela näringslivet och för delaggregaten varuindustri och tjänster. För enskilda branscher är osäkerheten större men Trafikanalys bedömer att detta är den bästa uppskattningen på utvecklingen som står till buds

Branschkoder (SNI-koder)

Företag klassificeras branschvis enligt så kallade SNI-koder. SNI är en standard för svensk näringsgrensindelning. SNI 2007 är den standard som gäller från 2008. För beskrivning av SNI-koder se vidare SCB:s hemsida (www.sni2007.scb.se/).

De SNI-aggregat som används för olika indikatorer i Transportläget är följande. Skälet till att inte samma SNI-indelning används för samtliga indikatorer är att statistik i vissa fal inte lämnas ut på detaljerad nivå.

Omsättningsutveckling: Data om fattar SNI 491 – 492, 4931, 4932, 494, 50, 51 samt 52.

Varsel: Data omfattar SNI-kod 49 – 53 som tillsammans enligt SNI-systemet benämns ”Transporter och magasinering”.

 


Hur gamla är olika typer av vägfordon?


Av de svenskregistrerade fordonen i trafik är idag (2020) motorcyklarna allra äldst (19,8 år i genomsnitt) följt av tunga...

Yttrande över utredning av säkerhetshöjande åtgärder för korta dragbilar


Trafikanalys har lämnat ett yttrande över Transportsstyrelsens promemoria, Utredning av säkerhetshöjande åtgärder för korta...