Källor och definitioner för Transportläget

Vägtrafik

Trafikarbete på statligt vägnät

Trafikarbetet beskriver hur mycket trafik som totalt går på vägnätet och uttrycks i fordonskilometer. Trafikverket publicerar varje vecka förändring av trafikarbetet på hela det statliga vägnätet, vilket omfattar landsvägar och större genomfartsleder i de större städerna. Varken kommunala eller enskilda vägar ingår i underlaget. Ungefär 3/4 av trafikarbetet på de svenska vägarna utförs normalt på de statliga vägarna. Mätresultat tas fram för trafiken totalt och för tung trafik där tung trafik omfattar tunga lastbilar och bussar. Observera att de procentuella förändringarna som Trafikverket beräknat anges med konfidensintervall på deras hemsida.

Trafikarbetet är summan av alla kilometer som körs med fordon i ett visst vägnät under en given tidsperiod, en vecka i det här fallet. Vägnätet består av vägsträckor. Trafikarbetet, antal körda kilometer, på en vägsträcka är antal fordon (trafikflödet) som passerar sträckan multiplicerat med vägsträckans längd. Trafikarbetet för hela vägnätet får man genom att summera varje delsträckas trafikarbete.

För att bestämma hur trafikarbetet förändras räcker det med att räkna ut hur trafikflödet, dvs. antal passerande fordon, förändras procentuellt. Det beror på att det sker små förändringar av vägnätets sträckning från ett år till ett annat. För att räkna ut hur trafikflödet förändras delas vägsträckorna in i grupper så att de har ungefär samma trafikflöde och så att de är homogena vad gäller egenskaper som kan antas påverka trafikutvecklingen. I varje sådan grupp väljs en plats på måfå och där installerar man en trafikmätningsstation. För varje sådan trafikmätningsstation beräknas den relativa förändringen av trafikflödet och dessa vägs samman till en relativ trafikflödesförändring för hela vägnätet. Eftersom vägnätet antas vara ungefär detsamma kommer den relativa trafikflödesförändringen att svara mot den relativa förändringen av trafikarbetet, antal körda kilometer. Det finns drygt 80 trafikmätningsstationer.

Trafikverket tar hänsyn till kalendereffekter och jämför t.ex. påskveckan 2019 med påskveckan året innan, för direkt jämförbarhet. Detsamma gäller hela vanliga veckan före påsk respektive vecka efter påsk. För mer om trafikarbetets veckovisa förändring på statliga vägar se Trafikverkets webbplats. För närmare beskrivning av metoden som används se även deras dokumentation i ”Dataproduktspecifikation –Trafikarbetets förändring (TF)” samt ”Metodbeskrivning Undersökningen av trafikarbetets förändring”.

Passager vid trängselskattestationer

För att åka in och ut ur centrala Stockholm och Göteborg med personbil, lastbil eller lättare bussar betalar fordonsägare en trängselskatt vid varje passage. Transportstyrelsen ansvarar för att besluta om trängselskatt vid passager vid betalstationer. Vi har fått uppgifter från dem om totalt antal fordon som fångats av mätstationerna, under skattebelagda tider, även av fordon som är skattebefriade. I Stockholm finns 20 betalstationer och i Göteborg 36 stycken. Trängselskatt betalas per passage under måndag-fredag, alla månader utom juli (fr.o.m. 2020 beskattas dock passager första veckan i juli i Stockholm). Undantag från skatt är nätter, vissa helgdagar och vissa fordon (utryckningsfordon, bussar med totalvikt av minst 14 ton, diplomatregistrerade fordon, motorcyklar samt militära fordon).

Skattens storlek varierar över dygnet, i Stockholm i intervallet 11–45 kr per passage i högsäsong som råder i skrivande stund. I lågsäsong varierar avgiften i intervallet 11–35 kr. Essingeleden har särskilda belopp. I Göteborg är skatten mellan 9 och 22 kr. Det finns en maxtaxa som vid de dyraste passagetiderna motsvarar i Stockholm tre passager per dygn och i Göteborg knappt tre passager per dygn. Göteborg har också en flerpassageregel som innebär att en bil som passerar flera betalstationer inom 60 minuter bara beskattas en gång. Det belopp som då ska betalas är det högsta beloppet av de passagerna. Drygt 40 procent av alla passager i Göteborg omfattas av flerpassageregeln.

Transportstyrelsen ansvarar för att administrera trängselskatterna och mätstationerna mäter samtliga fordon som passerar, under hela dygnet och även de fordon som inte omfattas av trängselskatt. De antal passager som vi presenterar i Transportläget är passager av fordon som identifierats som personbil, lastbil (lätt eller tung) eller buss. Det sker fler passager än så, passager där systemet inte lyckats identifiera och fastställa vilken fordonstyp som gjort en passage inklusive passager där systemet fångat motorcyklar, mopeder etc. (som inte är skattepliktiga).

Om vi jämför totalen av de passager vi fått uppgifter för (personbil + lastbil + buss) med totalt antal passager som presenteras på Transportstyrelsens hemsida, så är summan av de uppgifter vi använder ungefär 98 procent av totalen i både Göteborg och Stockholm. Det betyder att ungefär 2 procent av totalt antal passager är mopeder, MC samt skattebelagda fordon som inte kan kategoriseras som personbil, lastbil eller buss.

Samtliga månadsuppgifter för 2020 som vi presenterar i Transportläget har räknats om för att motsvara samma antal dagar med trängselskatteuttag som gällde under samma månad 2019. Till exempel under mars 2020 var det 22 dagar med trängselskatt mot 21 dagar mars 2019. Därför ”korrigeras” antal passager under mars 2020 ned genom multiplikation med kvoten 21/22. På så sätt blir antal passager i mars 2020 jämförbart med antalet i mars 2019. I april 2020 hade Göteborg 18 dagar med skatteuttag och Stockholm 20 dagar på grund av nya regler om utökat skatteuttag fr.o.m. 1 januari 2020. Båda städerna hade 18 dagar med skatteuttag 2019 och 2020 års uppgifter för april för Stockholm ”korrigeras” därför ned med kvoten 18/20. För mer information om trängselskatterna se Transportstyrelsens hemsida.

Järnväg

Källan till uppgifterna om järnväg är Trafikverkets datalager för uppföljning av tågtrafik. Data omfattar trafiken på statens spåranläggningar, Inlandsbanan, Arlandabanan samt svenska delen av Öresundsbron. I Transportläget inkluderar vi endast person- och godståg. Andra tåg, exempelvis tjänstetåg som inte avser att transportera gods eller passagerare, är exkluderade.

Tre mått används för att beskriva utvecklingen inom järnväg. För beskrivning av persontågstrafiken används tågkilometer och genomsnittlig tåglängd. En tågkilometer motsvarar ett tåg som framförts en kilometer. För beskrivning av godstrafiken på järnväg används bruttotonkilometer av tåg för att få en koppling till mängden gods som transporteras. Bruttotonkilometer av ett tåg beräknas som tågets vikt (inkl. godsets vikt) multiplicerat med sträckan tåget framförts i kilometer.

I avsnittet om gränsöverskridande trafik presenteras även uppgifter om antal person- och godståg. För godståg till och från Norge räknas varje gränspassage som ett tåg. Det gör att transittrafik från Norge till Norge genom Sverige räknas som två tåg.

Tågkilometer och genomsnittlig tåglängd för persontågen presenteras efter tre tågsorter:

  • Kortdistanståg: Persontåg som avser att transportera resenärer lokalt. Tågen annonseras vanligtvis som flyg- eller pendeltåg.

  • Medeldistanståg: Persontåg som avser att transportera resenärer regionalt. Tågen annonseras vanligtvis som regionaltåg.

  • Långdistanståg: Persontåg som avser att transportera resenärer interregionalt. Tågen annonseras vanligtvis som fjärr-, natt- eller snabbtåg.

Klassningen av tågsort bestäms av respektive tågoperatör i samråd med Trafikverket och avser att avspegla såväl tågets transportuppgift som tekniska egenskaper. För cirka en procent av framförda tågkilometer (persontåg) saknas uppgift om tågsort.

Uppgifterna om tågtrafik som presenteras i Transportläget är hämtade direkt från Trafikverkets datalager och har inte bearbetats i något kvalitetshöjande syfte. Därför bör uppgifterna användas främst som en indikator för utvecklingen av trafiken. De absoluta nivåerna innehåller en större osäkerhet. Tidigare studier visar att uppgifter om tågkilometer håller hög kvalitet medan uppgifterna om bruttotonkilometer är mer osäkra, även om kvaliteten blivit bättre över tid. För godstågen under år 2020 hittills är korrelationen mellan tågkilometer och bruttotonkilometer 0,93 dvs. dataserierna följer varandra väldigt nära.

Genomsnittlig tåglängd baseras på uppgifter om respektive tågs längd som rapporteras av järnvägsföretagen till Trafikverket enligt bilaga 2 A i Järnvägsnätsbeskrivningen. Mindre än 0,5 procent av persontågen i presenterat material saknar uppgift om tåglängd. Ingen kompensation för bortfall görs.

Sjöfart

Från och med vecka 24 har följande käll- och metodbeskrivning för sjöfarten ändrats. Tidigare omfattade den anlöp av både passagerarfartyg och lastfartyg, men underlaget om passagerarfartyg visade sig vara förenat med kvalitetsbrister. Framför allt handlade det om undertäckning av färjetrafiken, i synnerhet trafiken i Helsingborgs hamn. Efter korrespondens med dataleverantören har problemet åtgärdats, men det har inte kunnat göras retrospektivt. Det omöjliggör jämförelser mellan 2019 och 2020.

Metoden för att mäta anlöp bygger på en kombination av två olika datakällor, dels AIS-data som fartygen sänder ut kontinuerligt under färd, dels Lloyd´s Agency Network som bekräftar att ett fartyg har anlöpt en viss hamn. Data utifrån dessa två källor är samordnade och kan hämtas från dataportalen Seasearcher (betaltjänst).

Från Seasearcher har vi sökt ut samtliga fartygsanlöp till 40 svenska hamnar. De fartyg som inte använder AIS-utrustning finns inte med i urvalet. De 40 hamnarna är utvalda efter deras nivå på hanterad godsvikt i den officiella statistikprodukten Sjötrafik, ordnat så att de största hamnarna inkluderas. Vissa hamnar där data inte uppnår tillräcklig kvalitet är exkluderade från nämnd ordning. De 40 hamnar vi har med i urvalet hanterar 81 procent av godsmängden i svenska hamnar.

Vi tar enbart med fartygstyper som hör till gruppen lastfartyg. Därmed exkluderar vi fartygstyper som passagerarfartyg (även fartygstypen passenger ro/ro i Seasearcher exkluderas men däremot inkluderas fartygstypen ro/ro i Seasearcher), yacht, bogserbåt, isbrytare, fiskefartyg med flera.

Täckningen i antal anlöp har blivit bättre efter november 2019 så därmed kan det finnas en underskattning av antal anlöp 2019. Vi vet inte någonting om lasten ombord på fartygen. Vi presenterar i Transportläget enbart antal anlöp, ingenting om lastad/lossad godsmängd.

Flygtrafik

LFV (Luftfartsverket) ansvarar för flygtrafikledning i Sverige och tar fram statistik över antal flygrörelser i Sverige. Flygrörelserna kan delas upp på starter respektive landningar, i inrikes- respektive utrikestrafik, till och från olika länder med mera. Därtill är överflygningar i svenskt luftrum också en typ av flygrörelse. Statistiken som LFV tar fram visar antalet flygrörelser per dag och per vecka. Uppgifterna baseras på Eurocontrols databas. Den omfattar samtliga registrerade flygrörelser, dvs. all trafik som omfattas av flygledning.

I Transportläget används antal inrikes landningar respektive antal utrikes starter och landningar sammantaget, på svenska flygplatser, som indikatorer över svensk flygtrafik. Vi kallar dessa i texten för inrikes respektive utrikes flygningar. Normalt görs ungefär 8 000 flygningar per vecka till/från svenska flygplatser. Till detta tillkommer överflygningar i svenskt luftrum som är runt 7 000 per vecka (dessa antal är ett genomsnitt för vecka 11–26 under 2019).

Transportstyrelsen samlar in uppgifter svenska trafikflygplatser om antal passagerare och mängd frakt med flyg, som bland annat är underlag för Trafikanalys officiella statistik om luftfart. Transportstyrelsen ställer samman underlagen och publicerar uppgifter månadsvis på sin webbplats. Under 2019 var det stora bortfall i redovisade fraktvolymer. Därför gör vi jämförelsen av senaste månaden i Transportläget för frakt med motsvarande månad 2018, medan den för passagerare görs med 2019.

Gränsöverskridande trafik

Passager av vägfordon på Öresundsbron presenteras veckovis av Öresundsbro Konsortiet. De fordonstyper som används av Öresundsbro Konsortiet sammanfaller inte helt med de fordonstyper som används i t.ex. vår officiella statistik om fordon. Vi har ”översatt” begreppen till våra gängse enligt nedan. Såsom kategorierna är definierade för Öresundsbron kommer t.ex. en personbil med husvagn att i Transportläget ses som Lätt lastbil. 

  • Bilar benämns i Transportläget
  • Bilar med släp, minibussar etc. inkl. lastbilar och skåpbilar 6 – 9 meter benämns i Transportläget Lätta lastbilar.
  • Lastbilar från 9 meter benämns Transportläget Tunga lastbilar.

MC och bussar har vardera mindre än en procent av antal passager och utelämnas i figuren.

Finska Trafikledsverket publicerar månadsdata över mängden fordonstrafik vid Finlands landsgränsers gränsövergångsställen. Data samlas in via automatiska mätstationer för trafikinformation och för en del gränsövergångsställen erhålls data via Tullens system. Passagerna är uppdelade på lätt trafik (person- och paketbilar) respektive tung trafik (lastbilar och bussar).

Resvanor

Statistikprodukten Resvanor i Sverige baseras på den nationella resvaneundersökningen, som är en urvalsundersökning. Urval görs bland alla personer i åldrarna 6–84 år som bor i Sverige. Urvalet för 2019 omfattade drygt 42 000 personer. Svarsfrekvensen var 29 procent, vilket motsvarar drygt 12 000 svarande. För att undvika systematiska fel (bias) beräknas skattningar stratifierat efter län, åldersgrupp och kön. Det innebär att observationerna i undersökningen ges olika uppräkningsvikter.

Varje svarande beskriver sina resor under en förutbestämd mätdag. För att undersökningen ska fånga in hela årets resande fördelas urvalspersonerna över årets samtliga dagar. Kort innan respektive urvalspersons mätdag skickas ett missiv med information om undersökningen ut. Urvalspersonen tillfrågas där om att svara på enkäten antingen via medföljande pappersenkät eller att logga in och svara via en webbenkät. Majoriteten av de tillfrågade svarar via pappersenkäten (tre av fyra).

En huvudresa är en sekvens av förflyttningar till en eller flera platser där ärenden uträttas. En huvudresa avslutas när resenären når sin arbetsplats, skola, bostad eller annan övernattningsplats. För vidare beskrivning av resvaneundersökningen se www.trafa.se/kommunikationsvanor/RVU-Sverige.

Andra transportrelaterade indikatorer

Vi hänvisar till vissa källor i texten men de områden som behöver mer ingående beskrivning följer nedan.

Omsättningsutveckling

SCB redovisar samtliga branschers försäljningsutveckling baserad på uppgifter från momsregistret. Publiceringen sker för att skildra effekter av coronakrisen, utanför ordinarie produktion och kategoriseras som temporär statistik. Statistiken är framtagen för att ge en aktuell bild av det ekonomiska läget i näringslivet. Omsättningsutvecklingen bygger på momsuppgifter som för mars kompletterats med data som produktionsvärdeindex (PVI) som i sin tur baseras på en enkätundersökning. Statistiken är varken fastprisberäknad eller kalenderkorrigerad. I mars finns det en kalendereffekt som vid kalenderkorrigering skulle ha sänkt försäljningsutvecklingen 2020 jämfört med förra året.

SCB bedömer att statistiken håller hög kvalitet för hela näringslivet och för delaggregaten varuindustri och tjänster. För enskilda branscher är osäkerheten större men Trafikanalys bedömer att detta är den bästa uppskattningen på utvecklingen som står till buds

Branschkoder (SNI-koder)

Företag klassificeras branschvis enligt så kallade SNI-koder. SNI är en standard för svensk näringsgrensindelning. SNI 2007 är den standard som gäller från 2008. För beskrivning av SNI-koder se vidare SCB:s hemsida (www.sni2007.scb.se/).

De SNI-aggregat som används för olika indikatorer i Transportläget är följande. Skälet till att inte samma SNI-indelning används för samtliga indikatorer är att statistik i vissa fal inte lämnas ut på detaljerad nivå.

Omsättningsutveckling: Data om fattar SNI 491 – 492, 4931, 4932, 494, 50, 51 samt 52.

Konkurser: Data omfattar aggregatet ”Transporter och magasinering” (SNI 49–53).

Varsel: Data omfattar SNI-kod 49 – 53 som tillsammans enligt SNI-systemet benämns ”Transporter och magasinering”´  

Korttidsarbete: Data omfattar SNI-kod 49 – 53 som tillsammans enligt SNI-systemet benämns ”Transporter och magasinering”