Hoppa över navigering och gå direkt till innehåll Nyheter Kontakta oss

Långdragna energiförhandlingar äntligen i mål

I över ett år har förhandlingar pågått om tre olika lagförslag som kommissionen presenterade i sitt lagstiftningspaket om energi, Clean Energy for all Europeans. Det handlar om ett nytt direktiv för förnybar energi, ett nytt energieffektiviseringsdirektiv och en förordning med regler för styrningen av Energiunionen. Under juni månad har parlamentet och rådet till slut, delvis efter långa nattmanglingar, lyckats träffa preliminära överenskommelser om alla tre förslagen. Nedan redogörs för innehållet i överenskommelserna.

Direktivet för förnybar energi (”REDII”)

Enligt överenskommelsen om nytt förnybartdirektiv sätts ett bindande mål om att användningen av förnybar energi i unionen ska uppgå till minst 32 procent år 2030. Målet gäller för hela unionen, dvs är inte fördelat mellan medlemsländerna. Parlamentet hade egentligen önskat ett mål på 35 procent, men detta kunde inte rådet gå med på. Senast år 2023 ska dock målnivån ses över, och justeras uppåt om så bedöms möjligt och nödvändigt. Som en jämförelse kan nämnas att andelen förnybar energi i EU år 2016 var 17 procent, och att nuvarande mål säger att andelen ska uppgå till 20 procent år 2020.

För transportsektorn sätts ett specifikt mål om 14 procent förnybar energi till år 2030. Detta innebär dock inte att den faktiska andelen blir så hög som 14 procent, eftersom varje kilowattimme förnybar el räknas som 3,5 kilowattimmar, och varje kilowattimme från s.k. avancerade biodrivmedel (från t.ex. jord- och skogsbruksavfall) som 2,5 kilowattimmar. Liknande ”dubbelräkningar” görs även för förnybara drivmedel som används inom sjö- och luftfart.

För första gången sätts också ett bindande mål för andelen avancerade biodrivmedel. Målet sätts till 3,5 procent till år 2030.

Användningen av biodrivmedel som baseras på palmolja eller soja fryses på 2019 års nivåer (i varje medlemsstat), och ska fasas ut helt till år 2030. Andra grödobaserade biodrivmedel får fortsätta användas på 2020 års nivåer (även här är det de enskilda medlemsstaternas användningsnivåer som man utgår från), men får inte utgöra mer än 7 procent av den totala drivmedelsanvändningen i medlemsstaten. Beslutet om att fasa ut palmolja till biodrivmedel kommer knappast att tas emot positivt av de stora palmoljeexportländerna Indonesien och Malaysia, som redan tidigare har hotat med att låta bli att köpa flygplan från europeiska Airbus om ett förbud införs. Det finns också en möjlighet att EU stäms inför WTO för att bryta mot frihandelsregler.

Rapportering från Euractiv om palmoljeförbudet och om överenskommelsen i stort.

Pressmeddelanden från parlamentet och kommissionen.

Energieffektiviseringsdirektivet

Enligt överenskommelsen sätts ett icke bindande mål om att minska energianvändningen i unionen med 32,5 procent till år 2030 (jämfört med den prognostiserade användningen under ”business as usual”-förhållanden). Målet gäller för hela unionen, dvs är inte fördelat mellan medlemsländerna. Målnivån är en kompromiss mellan rådet, som ville ha -30 procent, och parlamentet som ville ha -35 procent. Liksom för förnybartmålet (se ovan) ska energieffektiviseringsmålet ses över år 2023, och då om möjligt skärpas. En konfliktlinje i förhandlingarna har varit på vilken nivå energieffektiviseringarna ska göras – på tillförselsidan (där elen eller bränslet produceras) eller på användarsidan (där energikonsumenterna använder energin för t.ex. uppvärmning av byggnader eller för att driva industriprocesser). Rådet har velat att medlemsländerna själva ska få välja var effektiviseringarna ska göras, medan kommissionen och parlamentet har velat fokusera på tillförselsidan. I slutänden vann rådets linje.

I det befintliga energieffektiviseringsdirektivet finns också krav på medlemsländerna att minska sin energianvändning med en viss procent varje år. Kravet på sådana årliga besparingar finns kvar i det nya direktivet, men sänks till 0,8 procent jämfört med kommissionens föreslagna 1,5 procent.

Rapportering från Euractiv. 

Pressmeddelande från kommissionen och parlamentet

Förordning om styrningen av energiunionen

Enligt överenskommelsen ska EU nå nettonollutsläpp av växthusgaser ”så snart som möjligt”. Parlamentet ville ange att nettonollutsläpp ska nås till år 2050, men fick ge sig.

Kommissionen åläggs att lägga fram ett förslag till utformning av en klimatstrategi som ska sträcka sig till 2050, och vara i linje med Parisavtalet. Förslaget ska innehålla en analys av den återstående ”kolbudgeten” på global respektive europeisk nivå för att hålla temperaturökningen väl under 2 grader (och nära 1,5 grader). Förslaget ska också innehålla scenarier för hur EU kan bidra till att nå nettonollutsläpp på global nivå till år 2050, och negativa utsläpp därefter. Förhoppningen är att strategin ska kunna presenteras inför nästa globala klimatmöte i Polen i december i år.

Medlemsstaterna, å sin sida, åläggs att till slutet av 2018 presentera nationella klimat- och energiplaner som sträcker sig till 2030. I slutet av 2019 ska även planer för 2050 presenteras. Om kommissionen inte anser att planerna är tillräckligt ambitiösa, kan de lämna rekommendationer till berörda medlemsstater om ytterligare åtgärder.

Överenskommelsen definierar också banor (”trajectories”) som beskriver hur de beslutade förnybart- och energieffektiviseringsmålen ska nås. För förnybartmålet (32 procent förnybar energi år 2030) gäller att medlemsstaterna tillsammans måste nå 18 procent av målet till år 2022, 43 procent till 2025, 65 procent till år 2027 och slutligen 100 procent år 2030.  En liknande konstruktion anges för energieffektivitetsmålet. Om någon medlemsstat inte följer målbanorna kan kommissionen anmoda staten att vidta åtgärder för att korrigera detta.

Slutligen innehåller överenskommelsen en definition av begreppet ”energieffektivisering först”, som i korthet går ut på att prioritera energibesparingar före ökad tillförsel av förnybar energi. Medlemsstaterna måste visa i sina klimat- och energiplaner hur de omhändertar denna princip vid t.ex. infrastrukturinvesteringar.

Rapportering från Euractiv. 

Pressmeddelande från kommissionen.

Vad händer nu?

Besluten om nya mål för energieffektivisering och förnybar energi gör, enligt EU:s klimatkommissionär Miguel Arias Canete, att EU skulle kunna höja sitt befintliga klimatåtagande under Parisavtalet. EU har åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med 40 procent till år 2030 (jämfört med år 1990). Detta skulle nu kunna höjas till strax över 45 procent, enligt Canete, och det bör om möjligt göras innan nästa internationella klimatmöte som äger rum i Polen i december i år. Rådet måste dock först godkänna en sådan höjning. Parlamentet har redan signalerat att de är villiga att skärpa målet. Läs mer här.

I sammanhanget kan nämnas att fjorton medlemsländer, däribland Sverige, nyligen har gått ut och uppmanat kommissionen att höja EU:s klimatambitioner. Länderna vill bl.a. att den långsiktiga klimatstrategi som kommissionen ska ta fram ska beskriva vad som behöver göras för att EU ska bidra till en temperaturhöjning under 1,5 grader, och för att unionen inte ska ha några nettoutsläpp år 2050. Vid sidan av det gemensamma uttalandet säger Sverige också att man vill se nettonollutsläpp till 2050 som ett explicit mål för EU, och att unionens klimatmål till 2030 bör höjas till ca 55 procent.

 




EU-pengar till 27 nya H2020-projekt


27 nya projekt får dela på 118 miljoner euro från EU:s största program för forskningsfinansiering, H2020. 

Borgmästare för europeiska storstäder efterlyser tuffare klimatåtgärder


Borgmästare och lokala ledare i tio större europeiska städer, däribland Paris, London och Stockholm, skriver i ett öppet brev...

Yttrande över förändringar i Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter


Trafikanalys har anmodats att lämna yttrande över förändringar i Transportstyrelsens föreskrifter för avgifter ( TSFS 2016:105)...