Sjöfart

Passagerarfartyg Foto: Leif Ingvarsson/Mostphotos

Sjöfart - uppdaterat 10 maj 2021

Antal anlöp av lastfartyg till 40 större svenska hamnarna används som en indikator på godstrafiken till sjöss. Notera att ett anlöp enbart redovisar att ett fartyg anlöpt hamnen, det säger ingenting om godsvolymen. Under veckorna 11–50 år 2019 gjordes i genomsnitt 430 anlöp per vecka med lastfartyg, och under samma veckor 2020 sjönk detta till 364 anlöp per vecka, en minskning med 15 procent. Under den senaste mätveckan vi har tillgång till, vecka 50 år 2020, minskade antal anlöp av lastfartyg med 10 procent, jämfört med samma vecka 2019 (Figur 1).

Figur 1. Fartygsanlöp för lastfartyg till 40 svenska hamnar, per vecka år 2019 respektive 2020.
Källa: Seasearcher
Anm: Data finns enbart t.o.m. vecka 50. Lastfartyg består av fartygstyperna bulk, container, Ro/Ro, biltransportfartyg och övriga lastfartyg.

Veckodata ovan täcker enbart lastfartygen. Vi har fler uppgifter om sjöfarten i Trafikanalys officiella statistik Sjötrafik som publiceras per kvartal, senast för kvartal 4, 2020. Antal fartyg som ankom till svenska hamnar 2020 började minska redan i kvartal 1, jämfört med året innan: -9 procent. Under andra och tredje kvartalet minskade ankommande fartyg med 26 respektive 18 procent (Figur 2). Under fjärde kvartalet stannade nedgången på 15 procent. Av fartygskapaciteten (mätt i bruttodräktighet) som ankommer till svenska hamnar är cirka 90 procent från en utländsk hamn. Om vi istället för antal fartyg räknar ankommande fartygskapacitet i form av bruttodräktighet är den procentuella skillnaden mot ifjol i princip densamma som för antal ankommande fartyg, för kvartal 2-4.

Figur 2. Antal fartyg som anlöpt svensk hamn, kvartal 1 – 4 2019 resp. 2020.
Källa: Trafikanalys

Av allt gods som hanteras i svenska hamnar (summan av lastat och lossat gods) transporteras ungefär 85 procent av godset mätt i ton utrikes dvs. till/från en utländsk hamn. Hanterad godsmängd låg första kvartalet 2020 på samma nivå som året innan. Andra kvartalet var skillnaden -1 procent och tredje kvartalet -6 procent. Under fjärde kvartalet skedde det en förbättring då godsmängderna steg med 3 procent. Det var framför allt lastad godsmängd (export) som bidrog till ökningarna i totalt hanterad godsmängd (Figur 3).

Figur 3. Total hanterad godsmängd i svenska hamnar. Tusentals ton, inrikes respektive utrikes. Kvartal 1 – 4 2019 resp. 2020.
Källa: Trafikanalys

Normalt kommer ungefär 90 procent av samtliga ankommande passagerare till svenska hamnar, från en utländsk hamn. Under pandemin har utrikesandelen varit betydligt lägre. Vi ser en fortsatt stor påverkan på passagerartrafiken. Ankommande passagerare till svenska hamnar minskade redan i kvartal 1 (-15 procent) och sedan följde drastiska minskningar under kvartal 2 (-75 procent) och även under kvartal 3 (-54 procent). Under kvartal 4 minskade antalet ankommande passagerare med 61 procent (Figur 4).

Figur 4. Antal ankommande passagerare i svenska hamnar. Tusentals personer, inrikes respektive utrikes. Kvartal 1 – 4 2019 resp. 2020.
Källa: Trafikanalys
Anm: Kryssningspassagerare ingår inte.

Det är de stora hamnarna som stått för de största tappen i passagerarvolym. Färre passagerare från finska hamnar bidrog mest till minskningen under kvartal 4, 2020. Antal passagerare från finska hamnar till svenska minskade med 82 procent, och från de danska hamnarna var minskningen 52 procent. De norska hamnarna har tappat samtliga passagerare, såväl kvartal 2, 3 och 4. Antal ankommande passagerare till svenska hamnar ligger fortfarande på ungefär hälften av 2019 års nivå. Den inrikes passagerartrafiken är till nära nog 100 procent till/från Gotland.