Transportläget - indikatorer på transportsystemets utveckling vecka 19

""

Sedan en tid tillbaka har Sverige och övriga världen försatts i ett helt nytt tillstånd på grund av coronakrisen. Trafikanalys publicerar därför varje måndag indikatorer och andra relevanta uppgifter som på ett aktuellt och lättförståeligt sätt ska illustrera utvecklingen i transportsystemet. Vi använder både våra egna data och andras som källor (se detaljer i Källor och definitioner nedan). Vissa uppgifter är möjliga att presentera veckovis medan andra enbart finns månadsvis. Vi hoppas att dessa snabba trendbeskrivningar är användbara för våra besökare. Eftersom uppgifterna i Transportläget är snabbt framtagna trendbeskrivningar ges inte möjlighet till samma kvalitetssäkring som i den officiella statistiken Trafikanalys ansvarar för.

Transportläget – vecka 19 år 2020 (4–10 maj)



Figur 1. Trafiken vecka 19 år 2020 jämfört med samma vecka 2019. Procentuell skillnad.
Källa: Se avsnitt Källor och definitioner.
Anm: Vägtrafik ovan avser enbart statliga vägnätet.


Vecka 19 i år låg trafiken för samtliga trafikslag på lägre nivåer jämfört med samma vecka 2019.

  • Vägtrafiken på de statliga vägarna minskade med 17 procent. För den tunga trafiken var minskningen 6 procent.
  • På järnvägarna minskade persontågstrafiken med 26 procent och godstågstrafiken med 1 procent.
  • Sjöfarten mätt i antal anlöp till 43 stora hamnar minskade med 32 procent för passagerarfartyg och 19 procent för lastfartyg.
  • Antal inrikes flygningar minskade med 77 procent och antal utrikes flygningar till och från Sverige minskade med 89 procent.

Vägtrafik

Trafikarbete på statligt vägnät

Trafikverket redovisar löpande hur trafikarbetet (fordonskilometer) utvecklas på det statliga vägnätet. De publicerar utvecklingstal som avser dels total trafik, dels tung trafik (tung lastbil och buss). Vecka 19 minskade den totala trafiken på statligt vägnät med 17 procent, jämfört med samma vecka 2019. För tung trafik var motsvarande minskning 6 procent.


Figur 2. Trafikarbete på statligt vägnät, totalt respektive för tung trafik. Procentuell förändring ett antal veckor 2020, jämfört med motsvarande veckor 2019.
Källa: Trafikverket
Anm: Trafikverket mäter skillnad mellan påskveckan 2020 och påskveckan 2019, för direkt jämförbarhet. Påsken inföll under vecka 15 i år och under vecka 16 i fjol (se vidare Källor och definitioner).

Vägtrafik i centrala Stockholm och Göteborg - passager vid trängselskattestationer

För att åka in och ut ur centrala Stockholm och Göteborg med personbil, lastbil eller buss betalar fordonsägare en trängselskatt per passage med undantag för vissa tider och fordon (se vidare Källor och definitioner). Under april månad i år jämfört med april 2019 minskade totala antalet passager med 12 procent i Stockholm och 11 procent i Göteborg (Tabell 1). Mätt i antal passager innebar detta knappt 900 000 färre passager i Stockholm och drygt1 200 000 färre i Göteborg.

Tabell 1. Trängselskattepassager (samtliga under skattebelagda tider, även skattebefriade fordon) i Stockholm respektive Göteborg. Procentuell förändring april 2020, jämfört med motsvarande månad 2019. Källa: Transportstyrelsen.
   
  Personbil Lätt lastbil Tung lastbil Buss Totalt
Stockholm -14 % -2 % -4 % -32 % -12 %
Göteborg -14 % +2 % -1 % -4 % -11 %

Personbilarna står för den övervägande delen av alla passagerna, 72–73 procent i april 2020 (Figur 0.4 och Figur 0,5). Personbilarnas passager minskade under april med 14 procent i både Stockholm och Göteborg, jämfört med samma månad ifjol. Lätta lastbilar minskade något i Stockholm (-2 procent) och ökade något i Göteborg (+2 procent), medan tunga lastbilar minskade i båda städerna, med 4 respektive 1 procent. Bussarnas passager minskade med 4 procent i Göteborg och med hela 32 procent i Stockholm under april månad, jämfört med april 2019. Under coronakrisens första veckor minskades busstrafikens omfattning i Stockholm vilket skapade stor trängsel och trafikeringen utökades igen. Trots ökningen är busstrafiken starkt reducerad i Stockholm. Antalet trängselpassager i Stockholm (Figur 3) och Göteborg (Figur 4) har likartad fördelning mellan fordonsslagen. Den tydligaste skillnaden mellan städerna är att Stockholm har en större andel passager med lätta lastbilar och Göteborg en större andel med tunga lastbilar.



Figur 3. Stockholms trängselskattepassager (samtliga, även avgiftsfria). Miljoner passager per månad, januari 2019–april 2020.
Källa: Transportstyrelsen.
Anm: April månad 2019 har markerats med ett lodrätt streck.


Figur 4. Göteborgs trängselskattepassager (samtliga, även avgiftsfria). Miljoner passager per månad, januari 2019–april 2020.
Källa: Transportstyrelsen.
Anm: April månad 2019 har markerats med ett lodrätt streck.

Järnväg

Persontrafiken på järnväg är sedan vecka 13 (slutet av mars månad) starkt påverkad av coronakrisen medan godstågen visar mindre känslighet.

Stora minskningar i persontågstrafiken

Persontågstrafiken mätt i tågkilometer har sedan 2005 ökat varje år. Utvecklingen av tågkilometer de inledande 10 veckorna 2020 ser ut att följa samma trend(Figur 5). Därefter minskar persontågstrafiken snabbt till nivåer som understiger de från 2019. Veckorna 13-19 var trafiken i år 10-29 procent lägre jämfört med 2019. Under den senaste mätveckan (vecka 19) var skillnaden -26 procent. Notera att kalendereffekter, såsom tidpunkten då påsken infaller, påverkar veckojämförelser. Påsken inföll under vecka 15 i år och under vecka 16 i fjol, vilket syns genom lägre trafiknivåer de veckorna.


Figur 4. Persontågstrafik per vecka år 2019 respektive 2020. Tusentals tågkilometer.
Källa: Trafikverket
Anm. Jämförelser mellan veckor påverkas av kalendereffekter, exempelvis när påsken infaller.

Mindre variationer i godstågstrafiken

Utvecklingen av godstågstrafiken visar så här långt inte på någon tydlig trend under 2020. Utvecklingen är snarlik den från året innan (Figur 5). Under den senaste mätveckan (vecka 19) var godstågstrafiken mätt i bruttotonkilometer 1 procent lägre 2020 jämfört med året innan. Större skillnader mellan 2019 och 2020 kan till viss del förklaras av kalendereffekter, såsom tidpunkt då påsken infaller. Påsken inföll under vecka 15 i år och under vecka 16 i fjol, vilket syns genom lägre godstrafik på järnväg båda dessa veckor.


Figur 5. Godstågstrafik per vecka år 2019 respektive 2020. Miljontals bruttotonkilometer.
Källa: Trafikverket.
Anm. Jämförelser mellan veckor påverkas av kalendereffekter, exempelvis när påsken infaller.

Sjöfart

Som en indikator över sjöfartens utveckling redovisar vi summan av anlöp till 43 hamnar i Sverige (se vidare Källor och definitioner). Anlöpen till dessa hamnar ger en övergripande bild över utvecklingen av fartygstrafiken till svenska hamnar. Notera att ett anlöp enbart redovisar att ett fartyg anlöpt hamnen, det säger ingenting om volymer av passagerare eller gods. De flesta fartyg som är klassade som passagerarfartyg kan även ta viss mängd gods ombord, men vi har ingen kännedom om relationen mellan godsmängd och antal passagerare.

Vecka 11 var antal anlöp av passagerarfartyg och lastfartyg tillsammans ungefär lika många 2019 och 2020; 825 respektive 821 anlöp. Under veckorna 12–19 år 2019 gjordes i genomsnitt 943 anlöp per vecka och under samma veckor 2020 sjönk detta till 751 anlöp per vecka. Det är en minskning i antal anlöp av passagerarfartyg och lastfartyg tillsammans med drygt 20 procent.

Vecka 19 år 2020 minskade antal anlöp av passagerarfartyg med 32 procent och anlöp av lastfartyg med 19 procent, jämfört med samma vecka 2019 (Figur 6, Figur 7). Det motsvarar en minskning i antal anlöp av passagerarfartyg och lastfartyg tillsammans med 26 procent.


Figur 6. Fartygsanlöp för passagerarfartyg, per vecka år 2019 respektive 2020, vid 43 svenska hamnar.
Källa: Seasearcher.
Anm: Passagerarfartyg är fartygstyperna färja, kryssning, Ro/Pax och övriga passagerarfartyg.


Figur 7. Fartygsanlöp för lastfartyg, per vecka år 2019 respektive 2020, vid 43 svenska hamnar.
Källa: Seasearcher.
Anm: Lastfartyg är fartygstyperna bulk, container, Ro/Ro, biltransportfartyg och övriga lastfartyg.

Flygtrafik

Inte för något trafikslag syns coronakrisens effekter så tydligt som för flyget. Vi använder som indikatorer för flygtrafiken antal inrikes landningar respektive antal utrikes starter och landningar sammantaget, på svenska flygplatser. Detta kallas nedan inrikes respektive utrikes flygningar. Inrikestrafiken med flyg låg vecka 19 i år 77 procent lägre än motsvarande vecka 2019 (Figur 8). Utrikestrafiken minskade med hela 89 procent under samma period (Figur 9). Inrikes- och utrikestrafiken sammantaget minskade med 85 procent. Dessutom minskade antal överflygningar i svenskt luftrum med 79 procent under vecka 19, jämfört med samma vecka 2019. Flygtrafiken har minskat i hela Europa. Vecka 19 var antalet flygningar i Europa 87 procent färre än samma vecka 2019 (Figur 10).

Antal passagerare som passerar svenska flygplatser har minskat ännu mer än antalet flygningar. Både i inrikes- och utrikestrafiken minskade antal passagerare med 98 procent i april i år jämfört med samma månad 2019. Inrikes flygfrakt mätt i ton har minskat med 86 procent i april medan utrikes flygfrakt till och från svenska flygplatser påverkats i mindre utsträckning, -23 procent.

Flygtrafiken har med andra ord minskat dramatiskt i samband med coronakrisen och ligger sedan slutet av mars kvar på en extremt låg nivå. I vilken utsträckningen de flygningar som fortfarande sker är med mindre plan än vanligt, har vi inga uppgifter om. Vi har heller inga uppgifter om hur flygningar utvecklats uppdelat på passagerarflyg och fraktflyg.


Figur 8. Antal flygningar i inrikes flygtrafik, per vecka år 2019 respektive 2020.
Källa: LFV (Luftfartsverket).


Figur 9. Antal flygningar för utrikes flygtrafik, per vecka år 2019 respektive 2020.
Källa: LFV (Luftfartsverket).


Figur 10. Antal flygningar i Europa, per vecka år 2019 respektive 2020.
Källa: LFV (Luftfartsverket).

Annat kring transporter

Det sker under coronakrisen en rad förändringar i samhället och ekonomin, som direkt eller indirekt är relaterade till transportsystemet. Det kan vara faktorer som både är ett resultat av minskad transportefterfrågan och faktorer som i sig påverkar transporternas omfattning. Minskad efterfrågan på vissa varor kan leda till minskad transportefterfrågan och därmed minskad trafik på våra vägar. Minskad trafik påverkar i sin tur både koldioxidutsläpp, miljöpåverkan, buller och hur många olyckor som sker i trafiken.

Nedan kommenteras några förändringar som vi kan följa med indikatorer månadsvis:

  • Omsättningsutveckling i transportbranscherna
  • Konkurser
  • Varsel
  • Nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar
  • Dödsfall i vägtrafiken

Omsättningsutveckling i transportbranscherna

En mycket direkt indikator som speglar efterfrågan i ekonomin är omsättningens utveckling. SCB redovisar samtliga branschers försäljningsutveckling baserad på uppgifter från momsregistret. Publiceringen sker för att skildra effekter av coronakrisen, utanför ordinarie produktion och kategoriseras som så kalladexperimentell preliminär statistik.

Olika branscher blir naturligtvis olika påverkade av den pågående coronakrisen. Observera att vi ännu bara har tillgång för siffror för mars 2020. Transportbranschernas omsättning låg redan i mars 2020 på betydligt lägre nivåer jämfört med mars 2019. Järnvägstransportbranschen minskade sin omsättning med 15 procent. Kollektivtrafiken minskade försäljningen med 8 procent och taxibranschen med 21 procent. Godstrafik och flyttjänster (lastbilstransporter) gick mot strömmen och ökade omsättningen med 4 procent. Sjöfarten minskade omsättningen med 18 procent och allra sämst gick det för flygbranschen där försäljningen sjönk med hela 49 procent.



Figur 11. Försäljning i löpande priser i mars 2020 jämfört med samma månad föregående år. Procentuell skillnad.
Källa: SCB.

Undantaget från nedgången är alltså godstrafik och flyttjänster, dvs. lastbilstransporter, som ökade sin omsättning något. Handeln är mycket påverkad av coronakrisen. Många butiker med sällanköpsvaror har stora problem medan försäljningen av livsmedel har ökat i och med coronakrisen, hamstring och färre restaurangbesök. Livsmedelshandeln är transportintensiv och till stora delar beroende av lastbil. Dessutom har hela e-handeln – som i stora delar transporteras med lastbil – en högkonjunktur just nu. De två delbranscher inom e-handeln som ökat mest första kvartalet 2020 är just livsmedel samt apoteksvaror. Den ökad e-handeln märks i form av kraftigt ökade paketvolymer, där hemleveranser har ökat mer än leveranser till ombud.

Konkurser

Antal konkurser är en viktig indikator för att fånga hur näringslivet påverkas av coronakrisen. Tillväxtanalys framställer officiell statistik om konkurser varje månad. Under april 2020 gick i hela den svenska ekonomin 833 företag i konkurs, 24 procent fler än i april 2019. Antal anställda som berördes av konkurserna i april 2020 var 3 953, 82 procent fler jämfört med samma period 2019.

Itransportbranscherna skedde 38 konkurser i april 2020, mot 37 i april 2019. Antal anställda som berördes var 111, mot 376 året innan. I mars månad 2020 berördes 418 anställda av konkurserna i transportbranscherna.

Varsel

En indikator som beskriver risk för neddragning i arbetskraften är varsel. Varsel innebär att arbetsgivaren förvarnar sin personal om att de kan komma att bli uppsagda. Arbetsgivaren gör en anmälan både till den fackliga organisationen och till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen publicerar löpande statistik om varsel.

Under mars och april 2020 har det varit mycket stora ökningar i antal varsel, jämfört med samma månader 2019. Utvecklingen av antal varsel totalt och i transportbranscherna har varit likartad. I mars 2020 var antal varsel 12 gånger så många som i mars 2019, i april 2020 var det 6 gånger så många varsel. (Figur 0.1)

Under april 2020 varslades totalt i Sverige knappt 27 000 personer, varav drygt 4 000 (15 procent) inom branschen Transport och magasinering. Av dessa 4 000 var knappt 1 700 inom Lufttransport och lika många inom Magasinering och stödtjänster till transport.

Transportbranschen är en av de branscher som drabbats hårdast av varsel om man mäter i antal berörda personer. I april månad var varslen allra flest inom branschen Tillverkning följt av Hotell och restaurang, Transport och magasinering samt Handel. Sammantaget stod dessa fyra branscher för 62 procent av alla varsel i april 2020.



Figur 12. Procentuell utveckling av varsel, januari – april 2020 jämfört med motsvarande period 2019. Totalt i samtliga branscher respektive för transporter.
Källa: Arbetsförmedlingen
Anm: Transporter ovan avser företag inom Transport och magasinering (SNI 49-53, se vidare Källor och definitioner).

Nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar

Nybilsförsäljningen är en viktig konjunkturindikator. Trafikanalys publicerar varje månad officiell statistik om antal nyregistrerade fordon. Antal nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar har minskat både under april månad och hela första tertialet 2020, jämfört med motsvarande period 2019. Under januari-mars beror minskningen huvudsakligen på anpassning till bonus malus-systemet. Sedan 1 januari 2020 beräknas fordonsskatten enligt C02-utsläpp uppmätta med den så kallade WLTP-körcykeln, vilket ger en mycket hög skatt på framförallt dieselbilar.Under slutet av 2019 registrerades väldigt många personbilar och lätta lastbilar (lastbilar med totalvikt om max 3,5 ton) i ”förtid” för att undvika den högre malus-skatten.

Rekyleffekten med färre nyregistreringar under de första månaderna 2020 var väntad. Nyregistreringarna under april torde dock främst bero på coronaepidemin. Bilfabriker världen över började då stänga eller dra ned på produktionskapaciteten samtidigt som kunder började känna sig osäkra för sin ekonomiska framtid.



Figur 13. Nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar. Januari – april 2020 jämfört med motsvarande månad 2019, procentuell skillnad.
Källa: Trafikanalys.

Nyregistreringar av tunga lastbilar och bussar kommenteras inte här. Investering i dessa fordon är resultatet av mer långsiktiga överväganden och reagerar inte lika snabbt på ändrade omvärldsförhållanden. Bussar till exempel används till övervägande delen i den upphandlade regionala trafiken. Nya bussar till exempel behövs framför allt när en ny avtalsperiod med en regional kollektivtrafikmyndighet börjar gälla.

Omkomna i vägtrafiken

Polisen är skyldig att rapportera från vägtrafikolyckor med personskador. Transportstyrelsen förvaltar en databas med uppgifter om omkomna och skadade i vägtrafiken, och publicerar månatligen preliminär statistik. Trafikanalys publicerar årligen officiell statistik om Vägtrafikskador.

Under 2019 omkom färre personer i vägtrafikolyckor än någonsin tidigare i modern tid; 223 personer. Även i år är dödstalen låga och under mars 2020 omkom 6 personer, jämfört med 10 personer i mars 2019 (Figur 14).



Figur 14. Antal omkomna i vägtrafikolyckor. Januari – mars 2020 respektive motsvarande månad 2019.
Källa: Transportstyrelsen.
Anm: Antal omkomna i figuren avser vägtrafikolyckor exklusive suicid och andra avsiktliga händelser.