Andra transportrelaterade indikatorer vecka 25

Planskild korsning


Det sker under coronakrisen en rad förändringar i samhället och ekonomin, som direkt eller indirekt är relaterade till transportsystemet. Det kan vara faktorer som både är ett resultat av minskad transportefterfrågan och faktorer som i sig påverkar transporternas omfattning. Minskad efterfrågan på vissa varor kan leda till minskad transportefterfrågan och därmed minskad trafik på våra vägar. Minskad trafik påverkar i sin tur både koldioxidutsläpp, miljöpåverkan, buller och hur många olyckor som sker i trafiken.

Nedan kommenteras några förändringar som vi kan följa med indikatorer månadsvis:

  • Omsättningsutveckling i transportbranscherna
  • Konkurser, varsel och korttidsarbete totalt och i transportbranschen
  • Nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar
  • Dödsfall i vägtrafiken

Omsättningsutveckling i transportbranscherna

En mycket direkt indikator som speglar efterfrågan i ekonomin är omsättningens utveckling.
Transportbranschernas omsättning har i både april och maj 2020 legat på betydligt lägre nivåer jämfört med motsvarande månad 2019. I maj minskade järnvägsbranschen sin omsättning med 41 procent. Kollektivtrafiken minskade omsättningen med 16 procent och taxibranschen med 51 procent. Godstrafik och flyttjänster (lastbilstransporter) hade en i sammanhanget blygsam minskning på 8 procent. Sjötransporter minskade omsättningen med hela 53 procent och allra sämst gick det för lufttransport där försäljningen sjönk med 83 procent. Slutligen, Magasinering och stödtjänster som inkluderar verksamheter inom samtliga trafikslag, minskade med 22 procent.

Figur 1. Omsättning Transporter och magasinering (SNI 49-53) i löpande priser i mars – maj 2020. Procentuell skillnad mot samma månad föregående år.
Källa: SCB
Anm: Branschen Post- och kurirverksamhet (SNI 53) utelämnas ur figuren.

Figur 1.Omsättning Transporter och magasinering (SNI 49-53) i löpande priser i mars – maj 2020. Procentuell skillnad mot samma månad föregående år.
Källa: SCB
Anm: Branschen Post- och kurirverksamhet (SNI 53) utelämnas ur figuren.

Den bransch som i både mars och april påverkats minst av nedgången i ekonomin är alltså godstrafik och flyttjänster, dvs. lastbilstransporter. Butikshandeln är mycket påverkad av coronakrisen. Många butiker med sällanköpsvaror har stora problem, medan försäljningen av livsmedel har ökat i och med coronakrisen med bland annat hamstring och färre restaurangbesök. Livsmedelshandeln är transportintensiv och till stora delar beroende av lastbil. Dessutom har hela e-handeln – som i stora delar transporteras med lastbil – en högkonjunktur just nu. De två delbranscher inom e-handeln som ökat mest första kvartalet 2020 är just livsmedel samt apoteksvaror. I april 2020 ökade e-handeln med hela 44 procent jämfört med april ifjol, enligt kundernas egna uppskattningar.

Den ökade e-handeln märks i form av kraftigt ökade paketvolymer, där hemleveranser har ökat mer än leveranser till ombud. Andelen äldre personer som e-handlar har ökat under coronapandemin och det är främst livsmedel som lockar fler äldre till nätet.

Konkurser, varsel och korttidsarbete totalt och i transportbranschern

Antal konkurser är en indikator som fångar en dimension av hur näringslivet påverkas av coronakrisen. Tillväxtanalys framställer officiell statistik om konkurser varje månad. Under mars – maj 2020 gick 2 472 företag i konkurs, varav 134 (5 procent) inom Transporter och magasinering (SNI 49-53). Antal anställda som berördes av dessa konkurser var knappt 10 000 i hela ekonomin, varav 700 inom Transporter och magasinering. Jämfört med samma period 2019, ökade anställda berörda av konkurser med 59 procent i hela ekonomin och med 16 procent i transportbranscherna.

En indikator som beskriver risk för neddragning i arbetskraften är varsel. Varsel innebär att arbetsgivaren förvarnar sin personal om att de kan komma att bli uppsagda. Arbetsgivaren gör en anmälan både till den fackliga organisationen och till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen publicerar löpande statistik om varsel.

Under april 2020 varslades totalt i Sverige knappt 27 000 personer, varav drygt 4 000 (15 procent) inom Transport och magasinering. Maj månad var varslen betydligt färre, totalt 8 600 personer varav 1 100 (13 procent) inom Transport och magasinering. Totalt under månaderna mars – maj har flest varsel varit inom Magasinering och stödtjänster till transport (38 procent) följt av Lufttransport (23 procent) och Sjötransport (22 procent) (Figur 2).

Figur 2. Antal varslade personer i april och maj 2020. Antal personer per bransch inom Transport och magasinering.
Källa: Arbetsförmedlingen
Anm: Branschen Post- och kurirverksamhet (SNI 53) utelämnas ur figuren.
Figur 2. Antal varslade personer i april och maj 2020. Antal personer per bransch inom Transport och magasinering.
Källa: Arbetsförmedlingen
Anm: Branschen Post- och kurirverksamhet (SNI 53) utelämnas ur figuren.

Transportbranschen är en av de branscher som drabbats hårdast av varsel om man mäter i antal berörda personer. I april och maj sammantaget var varslen allra flest inom branschen Tillverkning följt av Transport och magasinering, Hotell och restaurang samt Handel. Sammantaget stod dessa fyra branscher för 58 procent av alla varsel i april och maj 2020.

Korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) kan användas när företag drabbas av tillfälliga ekonomiska problem till följd av att något oväntat händer. I och med coronapandemin utfärdade regeringen en förordning som reglerar korttidsarbete, och trädde i kraft den 7 april 2020. Korttidsarbete innebär att anställda går ner i arbetstid under en period samtidigt som staten går in och ger ekonomiskt stöd. Arbetstiden kan minskas med 20, 40, 60 eller 80 procent.

Korttidsarbete är en åtgärd som administreras av Tillväxtverket och de uppdaterar dagligen statistik om beviljade korttidsarbeten, mätt i berörda personer och i beviljade belopp. Totalt har hittills 550 000 anställda beviljats korttidsarbete i olika omfattning, till ett totalt statligt belopp om knappt 26,5 miljarder kronor. Transporter och magasinering (SNI 49 – 53) står för 6 procent av både antal anställda som omfattas och av beviljade medel i kronor. Den delbransch inom transporter som främst berörs av korttidsarbete är landtransporter, med 44 procent av de anställda och 49 procent av beviljade belopp (Figur 3).

Figur 3. Antal anställda som berörs av korttidsarbete (inre cirkeln) samt beviljade medel (yttre cirkeln). Andel per bransch inom Transport och magasinering.
Källa: Tillväxtverket
Anm: Branschen Post- och kurirverksamhet (SNI 53) utelämnas ur figuren (står för < 1 procent).

Figur 3. Antal anställda som berörs av korttidsarbete (inre cirkeln) samt beviljade medel (yttre cirkeln). Andel per bransch inom Transport och magasinering.
Källa: Tillväxtverket
Anm: Branschen Post- och kurirverksamhet (SNI 53) utelämnas ur figuren (står för < 1 procent).

 

Nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar

Nybilsförsäljningen är en viktig konjunkturindikator. Trafikanalys publicerar varje månad officiell statistik om antal nyregistrerade fordon. Antal nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar har minskat både under april månad och hela första tertialet 2020, jämfört med motsvarande period 2019. Under januari-mars beror minskningen huvudsakligen på anpassning till bonus-malus-systemet. Sedan 1 januari 2020 beräknas fordonsskatten enligt koldioxidutsläpp uppmätta med den så kallade WLTP-körcykeln, vilket ger en mycket högre skatt på framförallt dieselbilar. Under slutet av 2019 registrerades många personbilar och lätta lastbilar (lastbilar med totalvikt om max 3,5 ton) i ”förtid” för att undvika den högre malus-skatten.

Rekyleffekten med färre nyregistreringar under de första månaderna 2020 var väntad. Nyregistreringarna under april och maj torde dock främst bero på coronapandemin. Bilfabriker världen över började redan i mars stänga eller dra ned på produktionskapaciteten, samtidigt som kunder började känna sig osäkra för sin ekonomiska framtid.

Figur 4. Nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar. Januari–maj 2020 jämfört med motsvarande månad 2019, procentuell skillnad.
Källa: Trafikanalys
Figur 4. Nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar. Januari–maj 2020 jämfört med motsvarande månad 2019, procentuell skillnad.
Källa: Trafikanalys


Nyregistreringar av tunga lastbilar och bussar kommenteras inte här. Investering i dessa fordon är resultatet av mer långsiktiga överväganden och reagerar inte lika snabbt på ändrade omvärldsförhållanden. Bussar till exempel används till övervägande delen i den upphandlade regionala trafiken. Nya bussar till exempel behövs framför allt när en ny avtalsperiod med en regional kollektivtrafikmyndighet börjar gälla.

Omkomna i vägtrafiken

Polisen är skyldig att rapportera från vägtrafikolyckor med personskador. Transportstyrelsen förvaltar en databas med uppgifter om omkomna och skadade i vägtrafiken, och publicerar månatligen preliminär statistik. Trafikanalys publicerar årligen officiell statistik om Vägtrafikskador.

Under hela 2019 omkom färre personer i vägtrafikolyckor än någonsin tidigare i modern tid; 223 personer. Under januari-maj 2020 omkom 77 personer, mot 89 ifjol. Under mars månad i år var dödstalet extremt lågt med 6 omkomna. April och maj har dödstalen varit på ungefär samma nivå som ifjol. (Figur 5).

Figur 5. Antal personer omkomna i vägtrafikolyckor, januari–maj 2020 respektive motsvarande månad 2019.
Källa: Transportstyrelsen
Anm: Antal omkomna avser vägtrafikolyckor exklusive suicid och andra avsiktliga händelser.
Figur 5. Antal personer omkomna i vägtrafikolyckor, januari–maj2020 respektive motsvarande månad 2019.
Källa: Transportstyrelsen
Anm: Antal omkomna avser vägtrafikolyckor exklusive suicid och andra avsiktliga händelser.

Mer information