Andra transportrelaterade indikatorer - vecka 49

Planskild korsning

 

Coronapandemin har både direkta och indirekta effekter på transportsystemet, minskad transportefterfrågan och andra faktorer som påverkar transporternas omfattning och trafik. Minskad trafik påverkar i sin tur både koldioxidutsläpp, miljöpåverkan, buller och hur många olyckor som sker i trafiken.

Nedan kommenteras några förändringar som vi kan följa med indikatorer månadsvis:

  • Hushållens transportrelaterade konsumtion
  • Omsättningsutveckling i transportbranscherna
  • Konkurser och varsel i transportbranschen
  • Nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar
  • Omkomna i vägtrafikolyckor

Från och med vecka 33 publiceras inte uppgifter om korttidspermitteringar. Trafikanalys hänvisar till SCB, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen för närmare arbetsmarknadsstatistik.

Hushållens transportrelaterade konsumtion

Det finns statistik om hushållens konsumtionsutgifter per månad. Innan pandemin (år 2019) stod transportrelaterade utgifter står för cirka 15 procent av hushållens konsumtion. Under pandemin har hushållens totala konsumtion minskat med som mest 11 procent, i april. Hushållens transportutgifter har minskat betydligt mer än de totala utgifterna. Transportutgifterna minskade redan i mars med 11 procent och med som mest 29 procent i april. Både konsumtion totalt och konsumtion av transporter ligger fortfarande under fjolårets nivåer, även om det skett succesiv återhämtning under flera månader. Sedan september har däremot nedgångarna blivit större igen. I oktober låg hushållens totala konsumtion jämfört med ifjol på -4 procent medan utgifterna för transporter har börjat falla, -12 procent (Figur 1).

Figur 1. Konsumtionsförändringar i mars – oktober 2020. Konsumtionsutgifter av Transporter och detaljhandel med och service av motorfordon, procentuell skillnad mot samma månad föregående år, mätt i fasta priser och kalenderkorrigerat.
Källa: SCB

Omsättningsutveckling i transportbranscherna

Under i princip samtliga månader sedan mars har samtliga transportbranschers omsättning varit lägre än under motsvarande period föregående år. Detsamma gäller för oktober med skillnad mot samma månad ifjol och i stigande ordning: luftfart -71 procent, sjötransport -36 procent, järnvägsoperatörer -33 procent, taxi - 28 procent, kollektivtrafik -9 procent, magasinering och stödtjänster -7 procent, och godstrafik på väg -3 procent. Omsättning i alla transportbranscher sammantaget (SNI 49 – 53) låg i oktober 13 procent lägre än i oktober i fjol. Skillnaden mot fjolåret var som störst i maj månad: -24 procent.

Godstrafik på väg (där åkerier ingår) är den delbransch som varit minst påverkad under hela perioden medan luftfarten varit allra mest påverkad. Kollektivtrafiken har en relativt liten nedgång i omsättning på 15 procent, med tanke på att resandet av allt att döma minskat betydligt mer än så. Denna bransch består till stor del av den samhällsfinansierade kollektivtrafiken, och i den är försäljning gentemot kund en delmängd av omsättningen. Luftfarten är den bransch som varit mest påverkad under samtliga månader och i oktober är skillnaden i omsättning jämfört med ifjol -71 procent (Figur 2).

Figur 2. Omsättning inom Transporter och magasinering (SNI 49-53) i löpande priser i mars–oktober 2020. Procentuell skillnad mot samma månad föregående år.
Källa: SCB
Anm: Branschen Post- och kurirverksamhet (SNI 53) utelämnas ur figuren.

Butikshandeln är mycket påverkad av coronapandemin. Butiker med sällanköpsvaror har stora problem, medan försäljningen av livsmedel har ökat i och med färre restaurangbesök. Livsmedelshandeln är transportintensiv och till stora delar beroende av lastbil.

E-handeln – vars transporter också i stora delar utförs med lastbil – har haft stark tillväxt under coronapandemin. Under andra kvartalet 2020 ökade e-handelns omsättning med hela 49 procent och tredje kvartalet 39 procent, jämfört med samma kvartal ifjolDe varugrupper som ökat mest under kvartal 3 är dagligvaror (+101 procent), möbler och heminredning (+73 procent) samt apoteksvaror (+53 procent). Efterfrågan har varit så hög att leveranstider har förlängts under pandemin. Den ökade e-handeln märks i form av kraftigt ökade paketvolymer, där hemleveranser har ökat mer än leveranser till ombud.

Konkurser och varsel i transportbranscherna

Antal konkurser är en indikator som fångar en dimension av hur näringslivet påverkas av coronapandemin. Tillväxtanalys framställer officiell statistik om konkurser varje månad. Under perioden mars-oktober 2020 gick 5 018 företag i konkurs. Alla dessa konkurser tillsammans berörde 17 710 anställda, 12 procent fler berörda än ifjol. Av alla anställda berörda av konkurser fanns 1 317 personer (+18 procent jämfört med ifjol) inom Transporter och magasinering (SNI 4953).

En indikator som beskriver risk för neddragning i arbetskraften är varsel. Varsel innebär att arbetsgivaren förvarnar sin personal om att de kan komma att bli uppsagda. Arbetsgivaren gör en anmälan både till den fackliga organisationen och till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen publicerar löpande statistik om varsel.

Under perioden mars–november 2020 varslades totalt i Sverige 114 130 personer, varav 13 494 (12 procent) inom Transport och magasinering (SNI 49–53). Jämfört med samma period ifjol var skillnaden i antal varsel i transportbranschen +359 procent, medan skillnaden i ekonomin totalt var +236 procent. Transportbranscherna har alltså haft betydligt fler varsel än genomsnittsbranschen.

Varslen var flest under våren (mars–maj) och drabbade då främst rederier, flygbranschen samt magasinering och stödtjänster. Landtransporter hade sina flesta varsel under juni månad. Sedan juli månad har varslen inom transporter varit relativt få. Av varslen under hela perioden mars – oktober 2020 har flest varit inom Magasinering och stödtjänster till transport (32 procent) följt av Landtransport (27 procent) och Sjötransport (20 procent) (Figur 3).

Figur 3. Antal varslade personer i mars – november 2020, per bransch inom Transport och magasinering (SNI 49 – 53). Antal personer per månad för de tre perioderna.
Källa: Arbetsförmedlingen

Transportbranschen är en av de branscher som drabbats hårdast av varsel om man mäter i antal berörda personer. Transportbranschen (SNI 49 – 53) står för knappt 5 procent av sysselsättningen men har under coronapandemin stått för 12 procent av de anställda som varslats. Under perioden mars–november 2020 har varslen varit allra flest inom branschen Hotell och restaurang. Därefter följer Tillverkning, branschen som inkluderar resetjänster, samt Transport och magasinering. Handel är den femte största branschen för varsel. Sammantaget stod dessa fem branscher för 70 procent av alla varsel under perioden.

Arbetsförmedlingen har följt upp de varsel som annonserades i mars och april 2020 och finner att 53 procent av de varslade blev uppsagda inom 3 månader. För transportbranschen var det 46 procent av de varslade som blev uppsagda. Under de studerade månaderna stod transportbranschen för 12 procent av varslen och 10 procent av de uppsagda. Arbetsförmedlingen konstaterar att uppsägningar på grund av coronapandemin kommer snabbare efter varsel än vad som var fallet under finanskrisen 2008–2009.

Nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar

Försäljningen av nya fordon brukar traditionellt betraktas som en viktig indikator för den ekonomiska konjunkturen. På senare år har det dock hänt mycket i regelverket för vissa fordon vilket gör att förändringar i nybilsförsäljningen blivit betydligt svårare att tolka.

Antal nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar har generellt minskat under 2020, jämfört med samma månader 2019. Under januari-mars beror minskningen i huvudsak på anpassning till bonus malus-systemet. Under slutet av 2019 registrerades många personbilar och lätta lastbilar (lastbilar med totalvikt om max 3,5 ton) i ”förtid” för att undvika den högre malus-skatten. En rekyleffekt med färre nyregistreringar var därför väntad under de första månaderna 2020. Nedgången under april och maj är markant större än den under årets inledande månader. En trolig förklaring är coronapandemin. Redan i mars började bilfabriker världen över dra ner eller helt stänga ned produktionen, parallellt med en mer generell nedgång i samhällsekonomin.

I maj 2020 minskade antal nyregistrerade personbilar och lastbilar med ungefär 50 procent (Figur 4). Under sommaren har det varit fortsatt mycket stor nedgång i antal nyregistrerade fordon, jämfört med ifjol. Nyregistrerade lätta lastbilar låg i oktober 13 procent under fjolårets nivå. Antal nyregistrerade personbilar ökade i september för första gången i år, med 7 procent, men minskade sedan igen i oktober (-5 procent) och november (-12 procent).

Tunga lastbilar låg första halvåret långt under fjolårets nivåer för att därefter öka med hela 37 respektive 14 procent i juli och augusti. Tunga lastbilar berörs inte av bonus malus-skatten, men den 15 juni 2019 blev det krav på så kallade smarta färdskrivare i tunga lastbilar. På grund av detta registrerades fler fordon än normalt (tidigt) i juni 2019, med följdeffekten att nyregistreringarna under juli och augusti 2019 var lägre än normalt. 2019 var ju ett rekordår avseende nyregistrerade tunga lastbilar och 2020 började på ungefär samma nivåer. Gissningsvis är orsaker till nedgången i mars – juni en kombination av leveranssvårigheter direkt orsakat av corona och en mer allmän osäkerhet inför framtiden. Även i oktober och november har antal nyregistrerade tunga lastbilar minskat jämfört med ifjol (-12 respektive -14 procent).

Under hela coronapandemin (mars–november) har skillnaden i antal nyregistrerade fordon jämfört med ifjol varit för personbilar -16 procent, lätta lastbilar -34 procent och tunga lastbilar -23 procent.

Figur 4. Antal nyregistrerade personbilar, lätta lastbilar och tunga lastbilar. Procentuell förändring månader under 2020 jämförda med samma månader 2019.
Källa: Trafikanalys

Omkomna i vägtrafikolyckor

Under hela 2019 omkom färre personer i vägtrafikolyckor än någonsin tidigare i modern tid; 223 personer. Under januari–oktober 2020 omkom 155 personer, jämfört med 191 ifjol. Under mars månad i år var dödstalet extremt lågt: 6 omkomna personer. April - juli har dödstalen varit på ungefär samma nivå som ifjol,medan skillnaden varit större under hösten med omväxlande färre och fler omkomna än samma månad ifjol. Under oktober i år omkom 11 personer, mot 23 i oktober ifjol (Figur 5).

Figur 5. Antal personer omkomna i vägtrafikolyckor. Januari–oktober 2020 respektive motsvarande månad 2019.
Källa: Transportstyrelsen
Anm: Antal omkomna avser vägtrafikolyckor exklusive suicid och andra avsiktliga händelser

Mer information


Kommissionen publicerar verktygslåda för ökad cybersäkerhet inom transportområdet


Kommissionen har identifierat att cybersäkerhet är en allt viktigare fråga för transportsektorn. Därför publiceras en verktygsl...

Kommissionen fastställer årliga utsläppsbudgetar för åren 2021 till 2030


Kommissionen har antagit ett genomförandebeslut med de årliga utsläppsfördelningarna för perioden 2021 till 2030. Kommissionen...

Trafikanalys på Transportforum 2021


Den 13-14 januari genomförs Transportforum, Nordens största årliga konferens inom transportsektorn. Trafikanalys deltar i flera...