Andra transportrelaterade indikatorer vecka 34

Planskild korsning

 

Coronapandemin har både direkta och indirekta effekter på transportsystemet, minskad transportefterfrågan och andra faktorer som påverkar transporternas omfattning och trafik. Minskad trafik påverkar i sin tur både koldioxidutsläpp, miljöpåverkan, buller och hur många olyckor som sker i trafiken.

Nedan kommenteras några förändringar som vi kan följa med indikatorer månadsvis:

  • Hushållens transportrelaterade konsumtion
  • Omsättningsutveckling i transportbranscherna
  • Konkurser och varsel i transportbranschen
  • Nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar
  • Omkomna i vägtrafikolyckor

Från och med vecka 33 publiceras inte uppgifter om korttidspermitteringar. Trafikanalys hänvisar till SCB, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingenför närmare arbetsmarknadsstatistik.

Hushållens transportrelaterade konsumtion

Transportrelaterade utgifter står för cirka 15 procent av hushållens konsumtion. En större nedgång påbörjades i mars, då hushållens transportkonsumtion minskade 15 procent jämfört med samma period 2019. I april och maj fortsatte den att minska än mer, -30 respektive -26 procent jämfört med föregående år. I juni syns en viss återhämtning med en nedgång i konsumtionsutgifterna på -15 procent.

Figur 1. Konsumtionsförändringar i mars – juni 2020. Konsumtionsutgifter av Transporter och detaljhandel med och service av motorfordon, procentuell skillnad mot samma månad föregående år, mätt i fasta priser och kalenderkorrigerat.
Källa: SCB

Omsättningsutveckling i transportbranscherna

Under våren har transportbranschernas omsättning varit lägre än under motsvarande period föregående år. Så även under juli med minus 29 procent för taxi, minus 52 för sjötransporter, minus 35 för tågoperatörer, minus 9 för kollektivtrafik, minus 70 för luftfart och minus 16 procent för magasinering och stödtjänster. Åkerier och flyttföretag ökade omsättningen, plus 2 procent.

Figur 2. Omsättning inom Transporter och magasinering (SNI 49-53) i löpande priser i mars–juli 2020 . Procentuell skillnad mot samma månad föregående år.
Källa: SCB
Anm: Branschen Post- och kurirverksamhet (SNI 53) utelämnas ur figuren.

Butikshandeln är mycket påverkad av coronapandemin. Butiker med sällanköpsvaror har stora problem, medan försäljningen av livsmedel har ökat i och med färre restaurangbesök. Livsmedelshandeln är transportintensiv och till stora delar beroende av lastbil. E-handeln – som i stora delar transporteras med lastbil – har också växt under coronapandemin. I april 2020 ökade e-handelsköpen med 44 procent jämfört med april ifjol, enligt kundernas självskattningar. Motsvarande ökningar i maj respektive i juni månad var 36 respektive 23 procent. Den ökade e-handeln märks i form av kraftigt ökade paketvolymer, där hemleveranser har ökat mer än leveranser till ombud. Livsmedel och apoteksvaror var de e-handelsvaror som ökade mest första kvartalet 2020. Andelen äldre personer som e-handlar har ökat under coronapandemin. Det är främst livsmedel som lockar fler äldre till nätet.

Konkurser och varsel i transportbranscherna

Antal konkurser är en indikator som fångar en dimension av hur näringslivet påverkas av coronapandemin. Tillväxtanalys framställer officiell statistik om konkurser varje månad. Under perioden januarijuli 2020 ökade företagskonkurserna med ca 10 procent, jämfört med samma period 2019. Antal berörda anställda var ca 33 procent fler i år än ifjol. Inom Transporter och magasinering (SNI 4953) ökade konkurserna med 17 procent. Antal berörda anställda var drygt 30 procent fler.

En indikator som beskriver risk för neddragning i arbetskraften är varsel. Varsel innebär att arbetsgivaren förvarnar sin personal om att de kan komma att bli uppsagda. Arbetsgivaren gör en anmälan både till den fackliga organisationen och till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen publicerar löpande statistik om varsel.

Under perioden mars–juli 2020 varslades totalt i Sverige 92 715 personer, varav 11 242 (drygt 12 procent) inom Transport och magasinering (SNI 49–53). Jämfört med samma period ifjol är detta närmare sju gånger så många varsel i transportbranschen. I ekonomin totalt var varslen mars–juli närmare fyra gånger så många i år som ifjol.

Av varslen i transportbranschen under mars–juli 2020 har flest varit inom Magasinering och stödtjänster till transport (33 procent) följt av Landtransport (24 procent) och Lufttransport (21 procent). 

Figur 3. Antal varslade personer i mars–juli 2020, per bransch inom Transport och magasinering (SNI 49-53).
Källa: Arbetsförmedlingen

Transportbranschen är en av de branscher som drabbats hårdast av varsel om man mäter i antal berörda personer. Under perioden mars–juli 2020 har varslen varit allra flest inom branschen Hotell och restaurang. Därefter följer branschen som inkluderar resetjänster,Tillverkning samt Transport och magasinering. Handel är den femte största branschen för varsel. Sammantaget stod dessa fem branscher för 71 procent av alla varsel i mars–juli 2020.

Nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar

Nybilsförsäljningen är en viktig konjunkturindikator. Trafikanalys publicerar varje månad officiell statistik om antal nyregistrerade fordon. Antal nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar har minskat både under april månad och hela första tertialet 2020, jämfört med motsvarande period 2019. Under januari-mars beror minskningen huvudsakligen på anpassning till bonus malus-systemet. Sedan 1 januari 2020 beräknas fordonsskatten enligt koldioxidutsläpp uppmätta med den så kallade WLTP-körcykeln, vilket ger en mycket högre skatt på framförallt dieselbilar. Under slutet av 2019 registrerades många personbilar och lätta lastbilar (lastbilar med totalvikt om max 3,5 ton) i ”förtid” för att undvika den högre malus-skatten.

Rekyleffekten med färre nyregistreringar under de första månaderna 2020 var väntad. Betydligt färre nyregistreringar under april och maj torde dock främst bero på coronapandemin. Bilfabriker världen över började redan i mars stänga eller dra ned på produktionskapaciteten, samtidigt som kunder började känna sig osäkra för sin ekonomiska framtid.

I maj månad i år låg antal nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar i Sverige ungefär 50 procent under fjolårets nivå. I juni 2020 låg nya lätta lastbilar på samma låga nivå (-48 procent jämfört med 2019) medan personbilarna låg 21 procent lägre än i juni 2019. I juli månad var skillnaden mot ifjol mindre; -5 procent för personbilar och -30 procent för lätta lastbilar (Figur 4).

Figur 4. Nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar. Januari–juli 2020 jämfört med motsvarande månad 2019, procentuell skillnad.
Källa: Trafikanalys

Nyregistreringar av tunga lastbilar och bussar kommenteras inte här. Investering i dessa fordon är resultatet av mer långsiktiga överväganden och reagerar inte lika snabbt på ändrade omvärldsförhållanden. Bussar till exempel används till övervägande delen i den upphandlade regionala trafiken. Nya bussar till exempel behövs framför allt när en ny avtalsperiod med en regional kollektivtrafikmyndighet börjar gälla.

Omkomna i vägtrafikolyckor

Polisen är skyldig att rapportera från vägtrafikolyckor med personskador. Transportstyrelsen förvaltar en databas med uppgifter om omkomna och skadade i vägtrafiken, och publicerar månatligen preliminär statistik. Trafikanalys publicerar årligen officiell statistik om Vägtrafikskador.

Under hela 2019 omkom färre personer i vägtrafikolyckor än någonsin tidigare i modern tid; 223 personer. Under januari-juli 2020 omkom 114 personer, jämfört mot 128 ifjol. Under mars månad i år var dödstalet extremt lågt med 6 omkomna. April - juli har dödstalen varit på ungefär samma nivå som ifjol (Figur 5).

Figur 5. Antal personer omkomna i vägtrafikolyckor. Januari–juli 2020 respektive motsvarande månad 2019.
Källa: Transportstyrelsen
Anm: Antal omkomna avser vägtrafikolyckor exklusive suicid och andra avsiktliga händelser.

Mer information


Granskning av Trafikverkets byggstartsförslag 2020


Trafikanalys har granskat underlag och processer för de infrastrukturprojekt som Trafikverket föreslår ska få byggstartas de...

Bevakning 25 september


Omvärldsbevakning av covid-19 - den 25 september. 

Bevakning 24 september


Omvärldsbevakning av covid-19 - den 24 september.